Jag har försökt den svenska metoden. När eftermiddagens trötthet kommer krypande har jag proppat mig full med snabba kalorier och koffein. Men en eftermiddagsfika fungerar inte för mig. Det enda den svenska modellen ger är en kalaskula. Hjärnans nervceller är fulladdade och behöver laddas ur och då är det bara en tupplur som hjälper

En siesta tar dessutom bara tjugo minuter. En minut för att lägga sig på rygg och somna in. En minut för att vakna. Vilan pågår under 18 minuter. Längre får det inte bli, då störs nattsömnen.

Men nu hotas siestans framtid här i Spanien. Vi som envisas med vår middagslur möter allt mindre förståelse när EU-anpassning och krav på effektivitet tvingar företag och myndigheter att lägga om arbetstiderna. Det fungerar inte att stänga mitt på dagen om man vill vara en del av den globaliserade världen. Huvudsakligen är det i dag endast mindre kvartersbutiker och familjeföretag som fortfarande följer traditionella arbetstider och slår igen mellan 14 och 17 för lunch och siesta. Storföretagen kör med europeisk tid.

För att värna middagslurens anseende bildades därför nyligen Riksföreningen siestans vänner här i Madrid. För att väcka uppmärksamhet för sin sak kommer föreningen att arrangera en siestatävling varje år. Vinnaren av den första tävlingen blev Pedro Soria López. Han lyckades somna snabbast. Under de 17 minuter hans siesta pågick uppmättes hans snarkningar till 70 decibel vilket var avgörande för segern.

Ordet ”siesta” är spanskt och har sitt ursprung i romartidens latinska uttryck hora sexta som betyder sjätte timmen räknat från gryningen. Traditionen att ta en middagsslummer uppkom alltså på Iberiska halvön redan under antiken och spreds sedan ut över hela den spansktalande världen under kolonialtiden.

Siestan är ett av Spaniens värdefulla bidrag till världen. Siestan ger kraft och hjälper människor att fatta beslut. Många stora personligheter, som till exempel Albert Einstein och Winston Churchill tog alltid en siesta. Churchill lärde sig uppskatta siestan när han var utsänd som krigskorrespondent till den spanska kolonin Kuba 1898. Siestan bidrog till att han kunde ta viktiga beslut långt in på natten.

Att sova två gånger om dygnet är enligt många forskare en del av vår dygnsrytm som utvecklades under en miljon år då urmänniskan levde som samlare och jägare på savannen i Afrika. Behovet av att ta en siesta finns programmerat i alla människors gener. Inte bara de spanska och latinamerikanska.
Under förmiddagens sker en snabb höjning av kroppstemperaturen och vi blir effektiva. Men mitt på dagen, runt sex-sju timmar efter uppvaknandet när solen står som högst, får vi en svacka. Precis som vid läggdags på kvällen faller kroppstemperaturen. Hjärnans aktivitet minskar och vi blir sömniga. Vi vill bara lägga oss i skuggan och sova medan vi smälter maten.

Värdet av en tupplur stöds av medicinsk forskning. Flera moderna företag i USA och Asiatiska länder har därför börjat påbjuda så kallade power-naps (tupplurar) under eftermiddagen för att öka produktiviteten. På de stora spanska företagen som slopat siestan faller effektiviteten betänkligt mitt på dagen. Men någon diskussion om att återinföra siestan är det inte tal om. För att kompensera eftermiddagssvackan har många spanska storföretag i stället väldigt långa arbetsdagar.

I Sverige är det bara spädbarn som kan sova mitt på dagen utan att skämmas. Annat var det förr, i det gamla bondesamhället. Min morfar som var en bonde i Småland tog alltid en middagslur under sommaren. Han var en klok man.