Ett av de områden som har gått fram starkast på det senaste året är Galicien. Där hade de en ökning av antalet besökare på nästan 40 procent, jämfört med året innan. Det roliga med denna rutt är att det inte bara är Rias Baixas som ingår, utan även de fyra andra d o-områdena. Dessa “dominación de origen” (ursprungsbeteckning) ligger djupare in i landet och är nästan okända, till och med för de flesta spanjorer. Vill du veta mer så kan du gå in på http://www.spaininfo.com. Sök under “wine routes”.

Hotell blev verklighet
En annan som vill hjälpa vinturisten är Alejandro Fernández, han med Tinto Pequera. En av de första gångerna som jag träffade Fernández berättade han om sitt hotell, som han ville bygga. Det skulle ligga på en klippa med utsikt över dalen, med Duerofloden i bakgrunden. Jag kommer ihåg den kvällen i Pesquera. Vi satt i ett litet skjul och grillade lammkotletter över en öppen eld, av nedklippta vinrankor. Han hade just fått 96 poäng av Robert Parker för sitt vin och var lite omtumlad av den uppståndelse som det vållade.

Nu har han öppnat sitt hotell, Pesquera AF Hotel, www.hotelpesquera.com. Det tog drygt 25 år och ligger inte på en klippa utan i Peñafiel, grannbyn till Pesquera. Det är en fyrstjärnig anläggning med 36 rum. Det finns ett gym och en hälsopool för den som önskar samt ett stort seriös vinotek för den som föredrar det. Jag tror att detta hotell och Arzuagas anläggning, http://www.hotelarzuaga.com kan bli två oaser i Ribera del Duero, som i övrigt saknar bra hotell.

En annan som har haft stora planer och nu fått dem klara är Carlos Esteva från bodegan Can Rafols dels Caus, strax utanför Barcelona. I början av sjuttiotalet lämnade han sina föräldrar i Barcelona och flyttade till Ibiza. Där öppnade han bar och diskotek och levde hippieliv i tio år, enligt hans egna ord. När det blev dags att flytta hem ville han inte tillbaka till ett nio-till-fem jobb. Hans farfar hade en jaktstuga och marker med dåligt skötta vinplantor och en stor slottsruin. Där flyttade han in.

Fantastisk rosé
När vi först träffades hade han haft drygt tio år på sig att rensa upp och plantera nya viner. Det var hans vita Gran Caus som jag hade fått smak på och vi träffades till lunch på hans terrass. Där provade vi hans viner så väl vita som röda och jag måste säga att det var svårt för mig att spotta ut dem. Till och med hans rosé, gjord på 100 procent merlot, hade både kraft och karaktär. Helt annat än de andra som jag hade smakat.

Carlos är en mycket glad man som har massor av historier och minnen. Det var förresten, han som först visade mig hur man öppnar en champangeflaska med en sabel. Även om det i det här fallet var en av Carlos egna cavaflaskor och med en stor kökskniv. Konsten har numera svenskrestaurangen Nermans i Nueva Andalucía gjort till sin specialitet och de kan titulera sig världsmästare på att sabrera flaskor. Titta på hur man sabrerar hos Nermans på deras hemsida, http://www.nermans.com.

Efter lunchen tog Carlos med mig för att visa sina framtidsvyer. Det gamla slottet var verkligen i ruiner. ”Det här vill jag göra till ett levande slott igen och ett ställe att prova och njuta av vin,” sa han. Det var tjugofem år sedan. Vill du se hur slottet är idag kan du gå till http://www.canrafolsdelscaus.com eller ännu hellre, när du är i Barcelona nästa gång, åk dit!

Tre viner som kan hålla dig sval i sommar:

Naia 2011
Runt Duero-floden har man gjort vin sedan romarna var här. I den övre delen växer några av Spaniens bästa rödviner och längre ner Portugals främsta röda vin, portvin. Mitt emellan ligger Rueda, som odlat sin vita druva, Verdejo, sedan medeltiden. Naia är ett klassiskt, elegant vitt vin som jag gärna dricker till mat eller som en aperitif i solnedgången. Naia 2011 kostar under tio euro i butik.
Druva: Verdejo

Muga Rosado 2011
När man ser ett gäng spanska affärsmän som sätter sig ner för att äta lunch kan man sätta pengar på att någon säger utan ens tittat på vinlistan:”Vi tar väl en Muga?” Så väl inarbetad är den röda Muga. Men bodegan gör både ett vitt- och ett rosévin som får till och med bättre betyg i vinböckerna än den vanliga röda Mugan. Rosén från 2011 är riktigt bra -  spännande ljusröd, fräsch och fruktig.  Priset under sex euro gör den till ett fynd!
Druva: Garnacha, viura och tempranillo

La Planta 2010
Det går alldeles utmärkt att dricka rött vin kallt. Det bästa är om man väljer ett ugnt vin, som denna minstigen i Arzuagas familj. Till La Planta använder man de yngsta vinerna på odlingarna, knappt 20 år gamla. Genom att man håller druvsaften sval under fermentationen får den mindre sträva tanniner. Detta är inte Arzuagas främsta vin, men ett som man kan njuta av till sommaren. Mycket gott för mindre än åtta euro.
Druva: Tempranillo