Den Engelska kyrkogården, eller "El Cementerio Inglés" som den heter, ligger bara några hundra meter från tjurfäktningsarenan La Malagueta. Den grundades 1831 av dåvarande brittiske konsuln William Mark, som fick området (då i Málagas utkanter) efterskänkt av den spanske guvernören i staden.
Behovet av en gravplats i Málaga för icke katoliker var stort och det är inte bara britter som jordfästs här.
– Innan begravdes icke kristna nere på stranden, ibland i upprätt ställning. Inga gravstenar sattes upp och kropparna togs som regel om hand av tidvattnet eller vildhundar, berättar Barbro Sändh.

Barbro är hängiven släktforskare sedan drygt tio år och ger även kurser på kusten för andra nordbor. Vid ett besök 2005 fascinerades hon av de livsöden som samlats på Engelska kyrkogården.
– Vi som forskar kring svenskar är bortskämda med att det finns offentliga register redan sedan 1600-talet, genom kyrkan. Även Gustav Vasa införde jordeböckerna för att underlätta skatteindrivningen och de är en viktig informationskälla.

Forskar på Internet
Barbro är gift med Bengt Sändh och bor i Mijas. Hon har inte möjlighet att själv slå i kyrkböcker, men har enorm hjälp av Internet.
– Jag är helt beroende av bra uppkoppling på nätet. Där kan man finna mängder av information och dessutom hjälper vi släktforskare varandra så mycket vi kan, förklarar Barbro.

Hur började du med släktforskning?
– Jag fick i min hand 2003 ett kompendium från min pappa, som han kallade "I backspegeln". Där berättade han om sitt och mammas liv och bakåt i tiden, ett par generationer. Jag kände att det måste finnas mer information att få och började genast söka. Plötsligt satt jag och tittade på soluppgången, vilket är ytterst ovanligt i mitt fall.

Ordnar kurser
Barbros passion yttrar sig också i att hon hjälper andra att börja släktforska.
– Själv hade jag ingen att fråga och gjorde alla misstag en släktforskare kan göra, då jag inte visste var jag skulle leta. Intresset är stort och jag har ingen bunden kurs, utan håller på från september till maj/juni. Alla deltagare arbetar från sin egen kunskap och idé om varför de vill släktforska. En del vill gå så långt tillbaka som möjligt, andra vill sy ihop en splittrad släkt och kanske lära känna nya släktingar.

Återseende med gravarna
När vi besöker Engelska kyrkogården i slutet av juli är det första gången Barbro är här på fem år. För en oinvigd besökare kan kyrkogården se ganska sliten ut, men Barbro menar att mycket snyggats till sedan hon var här sist.
– Då gav kyrkogården verkligen ett spöklikt intryck, med sneda kistlock och omärkta gravhögar där knotor stack upp. Plantor täckte gravstenarna och gav ifrån sig ett sugande läte när man tvingade bort dem från stenen.

Den förste att begravas på platsen var en liberalist vid namn William Boyd som avrättades i Málaga. Under årens lopp har både konsuler, officerare, präster och även "vanligt folk" jordfästs här. Fortfarande förrättas begravningar, men endast av aska.

Kyrkogården drivs sedan 2006 av en spansk stiftelse, som har full sjå med att samla in medel för att underhålla platsen. I området finns St George´s Church, inrymt i ett kapell, där det hålls mässor varje söndag.

Vice ordförande i stiftelsen är Rosella Parmiter. Hon berättar om svårigheterna att få in pengar. Trots att kyrkogården klassas som kulturminnesplats får de inget stöd av varken spanska eller brittiska myndigheter.
– Vi har fri entré, men är tacksamma för bidrag. Sedan arrangerar vi konserter och våra guidade kvällsturer har blivit mycket populära, berättar Rosella.

Engelska kyrkogården är en vacker och rogivande plats, som ligger lite dolt och är okänd för många, även spanjorer. Besökaren kan nästan höra historiens vingslag, medan han passerar barngravar, monument till stupade sjömän och omkullvräkta gravstenar.

Mycket förlorat
Barbro Sändh har lyckats identifiera 21 svenskar som vilar här och hon har lyckats koppla ihop flera av deras livsöden. Bara en bråkdel av gravstenarna finns dock kvar.
– Jag har bara lyckats spåra elva gravar. Den värsta förstörelsen skedde nog när ett engelskt par ville sköta sin handelsträdgård från kyrkogården och när den avsatta marken inte räckte till tog de mark från befintliga gravar…

Barbro är dock fast besluten att finna ut mer om de livsöden som döljer sig under gravstenarna. Hon planerar ett nytt besök på Engelska kyrkogården i september, tillsammans med några av sina släktforskningselever.
– Alla som är intresserade är välkomna att följa med, förklarar hon.

Namnkunnig släkt
Vi kan inte släppa Barbro utan att fråga vad hon upptäckt om sin egen släkt.
– Det finns en historia om en anmoder till mig i Eda som kallades mor Böret och som lär ha gjort en smörgås åt Karl XII 1718.
– Varken Bengt eller jag har några särskilt namnkunniga familjemedlemmar i rakt uppstigande led, men vi har släkt där det finns gemensam anmoder eller anfader, som låtit tala om sig. Jag har Selma Lagerlöf, Värmlandsdiktare som Gustaf Fröding och Esaias Tegnér. Bengt är släkt i släkten med Gustav Vasas son, Erik XIV, vars oäkta dotter Margareta gifte sig med en bror till Bengts anfader. Bengt är också släkt med tidigare Riksbankschefen Per Åsbrink.

Sydkusten inleder, i samarbete med Barbro Sändh, artikelserien "Svenska livsöden" om svenskarna som vilar i El Cementerio Inglés i Málaga. Pionjärerna till pionjärerna.

Engelska kyrkogården håller öppet (som regel) tisdag-lördag, 10.30–14.00. Adressen är Avenida de Pries, 1. Telefon: 952 223 552. http://www.cementerioinglesmalaga.org

För kontakt med Barbro Sändh:
barbrosandh@gmail.com.

---

KARL-ERIK EIDENBY Karl-Erik Eidenby flyttade till Costa del Sol 1958, av hälsoskäl. Tyvärr var hans tillstånd så pass dåligt att han han bara fick leva i söderns sol i två år. Han avled, blott 47 år gammal, 26 november 1960.
En enkel marmorplatta med en fiskmås ligger delvis övertäckt av vissna kvistar och blad, vid gravplats 565 på Engelska kyrkogården i Málaga. Här vilar en gruvarbetare som betalade ett dyrt pris för sitt yrke. Karl-Erik Eidenby dog nämligen av stendammslunga.
Född i Ludvika/Norrbärke med efternamnet Jansson, var Karl-Erik den näst äldsta av åtta syskon. Han blev sedermera gruvförman och hann gifta sig tre gånger. Karl-Erik Eidenby fick ett barn med vardera av sina hustrur. Som vägarbetare för Asea i Ludvika fick han första sonen Gunnar 1934, med hustrun Margit Hoffström. I Porjus föddes dottern Solbritt Maria 1947, av mamma Solveig Rönngren (Istermyrliden, 1921). Yngste sonen Karl-Gustav föddes 1954 i Gällivare. Mamma var Ann-Marie Wadner (Stockholm 1921).
Från slutet av 40-talet arbetade Karl-Erik Eidenby i Harsprånget, ett vattenkraftverk som återupptogs efter kriget. I början av 50-talet anställdes han av Boliden och blev gruvarbetare i Laisvallgruvan, där det bröts blymalm. Från 1956 arbetade han i Renströmsgruvan, vilken också drevs av Boliden och där det utvanns koppar, bly och zink.
På grund av sin försämrade hälsa rekommenderades Karl-Erik av läkare att flytta till ett varmare klimat. Han flyttade därför till Torremolinos med sin tredje hustru Ann-Marie och yngste sonen Karl-Gustav och de slog sig senare ned i Los Boliches, där Karl-Erik Eidenby avled 1960. Änkan och sonen bodde först kvar på Costa del Sol, men flyttade på 70-talet tillbaka till Sverige.

KÄLLA: Barbro Sändh