När någon däremot vill besöka ett helt vindistrikt är svaret för mig enkelt; Rioja. Den moderna vinindustrins moder. Det finns visserligen tre andra områden som också skulle kunna komma i fråga, Ribera del Duero, Priorat och Penedès. Visst har vinturismen kommit till både Ribera och Priorat, men den har definitivt inte kommit så långt som i Rioja. Med Penedès tycker jag att man kan ta en utflykt dit om man ändå har vägarna förbi Barcelona, såvida man inte har en speciell längtan till cava, mörka grottor och ej lider av klaustrofobi.
När man talar om Rioja är det viktigt att skilja på själva autonoma regionen och det område som har ursprungsbeteckningen med samma namn. Den senare omfattar nämligen endast en tiondel av regionen. Med undantag av enklaverna Ceuta och Melilla, i Nordafrika, är Rioja Spaniens minsta region och utgör endast en procent av Spaniens yta.
Vindistriktet Rioja är å sin sida uppdelat i tre områden. Rioja Alta och Rioja Baja ligger i regionen Rioja medan Rioja Alavesa, norr om floden Ebro, geografiskt befinner sig i Baskien. Tillsammans omfattar de 650 kvadratkilometer mark. Det motsvarar knappt hälften av ytan på Öland och är sålunda lätt att besöka.
Förr i tiden hade bodegorna för vana att blanda druvor från de olika områdena. Tempranillo och Graciano från Rioja Alavesa ansågs ha en förfinad stil genom med längre mognad. Rioja Alta gav Tempranillo, som växte i en järnhaltig lera som gav rejält med smak. I Rioja Baja fanns druvan Garnacha, som kunde växa till full mognad i de heta, lägre liggande områdena vilket hjälpte till att höja alkoholhalten.
Ordet tradition hörs ofta när man är i Rioja. Det var för att skydda den som de 1925 var först med att fastställa normer för hur vinet skulle hanteras och etiketteras. Det är tio år innan Frankrike fick sina appellationslagar och nästan 40 år innan de italienska. Numera har Rioja stigit i rang ytterligare, då området sedan 1991 kan kalla sig Denominación de Origen Calificada.
De olika klassificeringarna för rött vin är:
Jóven - kan konsumeras direkt men får ha upp till tolv månaders lagring på ekfat.
Crianza - skall ha lagrats i minst 24 månader totalt, varav tolv månader på ekfat.
Reserva - skall ha lagrats i minst 36 månader, varav minst tolv månader på ekfat.
Gran Reserva – skall ha lagrats i minst 60 månader, varav 24 månader på ekfat.
Det fanns en tid när en tredjedel av vinet i Rioja var vitt, men det är länge sedan. Visst finns det fantastiska vita viner fortfarande, men de är få och numera kommer de tillsammans med rosé knappt upp i tio procent av produktionen.
Idag finns närmare 15 000 vinbönder i Rioja som förser 600 bodegor med druvor. En tredjedel av bodegorna är nya. Om jag bara hade en dag i Rioja skulle jag nog först besöka La Rioja Alta på förmiddagen och Marqués de Riscal på eftermiddagen. Hade jag dessutom råkat vinna på tips eller på annat sätt blivit stadd med en bra kassa så skulle jag bo på de senares hotell. Det är ritat av Frank Gehry, han som skapade Guggenheimmuseet i Bilbao. Middag blir på på hotellets restaurang, den första att erhålla en stjärna i Michelins lilla röda. Det är endast här på hotellet som de säljer det unika vinet M d R Frank Gehry. Men som sagt, det kräver en väl stadd kassa. I annat fall så titta på bodegan, hotellet, vinbaren och ta sedan in på en Bed & Breakfast i närheten.
Om jag hade tre dagar på mig för att titta på Rioja skulle jag bäst avsätta en dag för varje område. Den första dagen exempelvis i Rioja Alavesa med besök på Riscal, som är traditionell. Om man även är sugen på modern arkitektur kan eftermiddagen ägnas åt Bodegas Ysios och Santiago Calatravas verk. Det är han som ritat Turning Torso i Malmö. Eller besök Bodegas Baigorri och deras glashus, som sitter på åtta våningars fallhöjd för druvorna.
Den andra dagen skulle inledas med La Rioja Alta, som grundades 1880 och sedan vidare till en av de yngre bodegorna, som Roda.
Den tredje dagen ägnas Rioja Baja, eller som det också kallas Rioja Oriental. På Bodegan Barón de Ley har de, förutom de normala blandningarna, även tagit fram egna kombinationer. Här kan du också hitta rena viner av 100 procent Cencibel, Garnacha eller den mycket sällsynta Maturana. På eftermiddagen tycker jag att man kan titta in hos bodegan Campo Viejo, som är en jättelik anläggning. Här har de konstant tio miljoner liter vin i ståltankar, plus minus någon miljon eller så! Lite skillnad mot Baronen och ett bra avslut på en tredagars vistelse.
Två gamla och en ny
Cuatro Rayas Viñedos Centenarios 2018
Rueda
Druva: Verdejo
Det var orden Viñedos Centenarios på den här flaskan som gjorde mig intresserad. Det är inte många som kan skryta med att ha 100-åriga vinstockar som fortfarande ger avkastning. Här har man låtit skalen ligga kvar i musten i fem månader. Resultatet har blivit ett guldgult vin med en grön underton. Smaken är fruktig, len och fräsch. Detta kan man hitta i butik för runt tio euro. Ett fynd!
Freixenet Meritum 2013
Cava
Druvor: Macabeo, Xarel-lo, Paralleda
Bläcket hade nästan inte torkat på min förra vinspalt, där jag skrev om den mörkgröna Freixenet Brut Natur, så släpper de en gran reserva som de kallar Meritum. Den har fått ligga till sig i 30 månader. Kom lagom till julen och jag provade. En riktigt god cava. Torr och fruktig. Jag använde den både till nyårsaftons tolvslag och min sjuttioårsdag. Passade perfekt! Kostar runt 15 euro.
Vatan 2016
Toro
Druva: Tinta de Toro
Min kompis Leif i Fuengirola skickade mig några flaskor av den här Toron från Bodega Jorge Ordóñez. Jättespännande. De här druvstockarna sattes runt sekelskiftet 1900 och har inte råkat ut för vinlusen. Det blir inte många druvor på varje stock men smaken är helt makalös. Den har sedan behandlats med stor försiktighet och fått 22 månader på franska ekfat. En fantastisk upplevelse. Runt 30 euro i butik.
Kommentarer
Endast prenumeranter på SK Premium+ kan kommentera artiklar.