Mellan mars och slutet av september i fjol besökte 58,5 miljoner utländska turister Spanien. De spenderade 64,5 miljarder euro, enligt statistikmyndigheten INE. Inte ens de största optimisterna tror att turismen kommer kunna återhämta sig under de månader som är kvar av säsongen. José Luis Zoreda, vice ordförande för branschorganisationen Exceltur, säger i tidningen El País att de räknade med förluster på 55 miljarder euro i början av april, men att det inte kommer räcka. Branschens beräknade förluster stiger för varje dag och risken är att krisen blir långvarig, då många förbud gällande resor och förflyttningar kommer hålla i sig även efter larmsituationen.

Svenskägda Boho Club i Marbella hade bara hunnit ha öppet några månader när larmsituationen utlystes.
– Det viktigaste är människors hälsa och vi beklagar alla drabbade, säger VD Marcus Johansson Prakt. Med det sagt, kom pandemin extra olägligt för vår verksamhet. Vi hade precis lyckats etablera oss som ”the hot spot” i Marbella, få best ratings på hotellsajterna, maten att lyfta mot den höjd som tidigare gett vår köksmästare Diego en stjärna i Guide Michelin. Om det inte dröjer allt för länge innan gästerna kan återvända, kan vi förhoppningsvis ta vid där vi slutade. 
– Men, självklart är det påfrestande för ekonomin att ha investerat mycket pengar i en verksamhet, som inte får drivas. På kort sikt har vi varit tvungna att kapa kostnader. På medellång sikt, när vi öppnar igen, kommer verksamheten anpassas till de förutsättningar som då råder. 

Marcus tror att människor i större städer runt om i Europa kommer att rekommenderas att jobba hemifrån under en lång tid framöver, för att säkerställa att smittspridningen inte tar fart igen.
– Solkusten är en fantastisk plats för de som har möjlighet att arbeta flexibelt med hjälp av dator och telefon och det finns goda skäl för fler att söka sig hit med vårt fina klimat, istället för att trängas i tunnelbanan i exempelvis Stockholm eller Madrid. Om det blir så, skapas en större marknad för ”long stays”, något vi är väl rustade för.

Marcus fortsätter:

– Vi ser nu hur man så smått börjar lätta lite på restriktionerna runtom i världen. Hur det utvecklar sig blir på medellång sikt helt avgörande för sommaren och därmed året. Oavsett hur mycket restriktioner som ligger kvar i sommar, kommer människor att vara försiktigare. Därför tror vi att det blir en ”lugnare" sommar än normalt i Andalusien. Exempelvis är det sannolikt att det traditionella nattlivet begränsas och på samma sätt kan man tänka sig att det krävs längre avstånd mellan bord på restauranger, vilket vi anpassar oss till så att upplevelsen och säkerheten blir den bästa. Så förmodligen blir inte bara efterfrågan mer begränsad, utan också utbudet. Det kan såklart leda till att det kan bli svårare att boka bord. Just nu känns det dock som lyxproblem. Först och främst måste vi få ordning på människors hälsa och smittan, därefter att få lov att öppna överhuvudtaget. Vi längtar oerhört efter det!

I en artikel i El Confidencial beskrivs hur turistdebatten förra sommaren handlade om de höga utsläppsnivåerna från flyget. Flygtrafiken slog dagliga rekord, ordet flygskam föddes och det upprättades hemsidor där man kunde beräkna klimatavtrycket för en specifik resa. Åtta månader senare talar ingen längre om varken flygskam eller globalisering. Sista veckan i mars lyfte 55 procent färre flyg i världen, 85 procent färre i Spanien. På kort tid har Spanien gått från att se fram emot ännu en rekordsommar, till att ställa in sig på ett scenario som kan jämföras med 1950-talet.

Denna sommar blir annorlunda på många sätt, säger Rubén José Pérez Redondo, expert på turismhistoria vid Universidad Rey Juan Carlos, till El Confidencial. Det är troligt att stränderna varken får några utländska turister eller folkmassor överhuvudtaget. Spanjorerna kommer inte heller resa utomlands på semester. I bästa fall kan vi se fram emot kortare utflykter, bergsvandringar och att åka till byn, ”el pueblo”. På sätt och vis återvänder spanjorerna därmed till sina rötter.

Carlos Larrinaga, professor vid Universidad de Granada och expert på turismhistoria tror dock inte på en återgång till 1950-talet. Så fort det blir tillåtet kommer vi börja resa igen menar han. Skillnaden mot innan globaliseringen är att vi nu har en annan längtan efter att resa. Turismen kommer dock med säkerhet påverkas av vår känsla av osäkerhet, vilket säkert leder till att vi inte reser lika långt. Även om kusten normalt är det som lockar mest, kan krisen öka attraktionskraften hos historiska städer i inlandet eller landsbygden närmare våra hem. Enligt honom upplever vi just nu en parentes innan vi kan återvända till det som var innan pandemin. Mest orolig är han för flygbranschen, som skulle kunna bli så skadad att den inte klarar av den framtida efterfrågan när den återkommer.

Pérez sammanfattar situationen i El Confidencial; I de utvecklade länderna är turismen förknippad med ett avbrott i rutinen, med välbefinnande och fysisk och psykisk hälsa, vilket gör resandet till en investering i vår livskvalitet, något som vi inte kommer ge upp, förutom tillfälligt på grund av force majeur. Allt kommer återgå till det normala, förr eller senare beroende på smittspridningen, men turismen kommer tillbaka.