Med sin hink och pensel våt av kalk, har Manuela Delgado varje vår bidragit till att bevara den rena obefläckade bilden av Medina Sidonia – en av de vita vykortsbyarna i Cádiz. Hon har fört traditionen vidare från sin mamma och mormor, under många år utan att fundera så mycket på var den kom ifrån. Men i dessa pandemitider, när hon ironiskt nog hindras att kalka som hon skulle vilja, minns Delgado anledningen till den matriarkala riten. 
- Husen vitkalkades för att skyddas mot epidemier. Enligt mina förfäder tog kalken bort mikroberna. Det skriver tidningen El País i ett reportage om ursprunget till de vitkalkade andalusiska byarna, mer aktuellt än någonsin.

Andalusiens inland bjuder på långa vackra rader av glittrande vita fasader. Avtrycket är så kraftigt att det i många kommuner skrivits in i stadsplanens föreskrifter och betraktas som turistattraktion. Men det har inte alltid varit så. Vad var det som hände i dessa byar, som tidigare lyste i färger som ockra, blått eller gult, för att de skulle målas helt vita? Återkommande epidemier som pesten, gula febern och tyfus mellan 1500- och 1800-talen bär till stor del skulden för institutionen som överlevt som social rit förknippad med hygien, renlighet, årstidernas gång och till och med förnyelsen efter döden.

Den antiseptiska och antibakteriella effekten av kalciumoxid har påvisats i olika vetenskapliga studier och kalk har fler än 130 olika användningsområden relaterade till sin desinficeringskraft. Även om det ännu ej påvisats någon specifik effekt mot just coronaviruset, har kalkugnsföretaget Gordillos i Morón de la Frontera (Sevilla), donerat kalkfärg för att vitkalka de gemensamma utrymmena i kommunens äldreboenden.
– Vi hade den moraliska skyldigheten att ställa vårt företag till förfogande. Det finns studier och erfarenhet som visar att det är något man gjort under epidemier, säger Isidoro Gordillo i El País, den senaste generationen Gordillo på företaget grundat 1874.

Kalk är ett av människans äldsta byggmaterial. Det är dock inte helt lätt att fastställa exakt när det började användas just under epidemier. Arkivarien i Medina Sidonia, María José Dávila, har hittat historiska referenser över ordrar att stänga gravar med kalk under pesten på 1600-talet. Professorn och tillika arkitekten Eduardo Mosquera berättar om hygienåtgärder under kung Carlos III regeringstid på 1700-talet, som bland annat inkluderade vitkalkning av insidan på sjukhus och kyrkor.

Arkitekten berättar hur traditionen spreds över södra Spanien, där vitt redan var vanligt i de varmare delarna av landet och vid Medelhavet för sin egenskap att återspegla ljuset. Enligt Gema Carrera, antropolog vid Instituto Andaluz del Patrimonio Histórico, finns ytterligare en anledning till att färgerna försvann i många byar efter virusens framfart.
– I ekonomiskt svåra tider som epidemier och svältperioder, var det svårt att få tag på färg, vilket ledde till att man nyttjade den vita kalken.

Efter varje infektionsvåg blev de praktiska orsakerna mer och mer till en rit, särskilt rotad i provinser som Cádiz, Huelva och Sevilla.
– I rum där någon dött smälte man kalk som symbol för uttorkning och avstängning, erinrar sig Gordillo. Vitt symboliserar något obefläckat, där smutsen urskiljer sig, tillägger Mosquera. Och vitkalkningen blev till en renlighetsrit främst kopplad till kvinnor.

Traditionen blev så småningom säsongsbetonad – fasaderna målades på våren inför helgonfestligheterna och kyrkogårdarna i november inför Alla helgons dag.
– I nästan alla andalusiska hem fanns alltid i något hörn de nödvändiga verktygen för att gå över fasaden och fixa fläckar och skador; penslar, borstar, stegar, lerkärl och hinkar med släckt kalk, minns Carrera.

Francoregimen förvandlade seden till turistattraktion i byarna runt Sierra de Cádiz, men fenomenet spreds även utanför provinsen och bevarade fasaderna vita över hela Andalusien. Den vita färgen har dock överlevt längre än kalken, i en majoritet av byarna används idag modern plastfärg. Men i en del kommuner, som i Medina, håller man traditionen levande genom att dela ut kalk till sina invånare. Även om initiativet paradoxalt nog, har stoppats just i år på grund av karantänen.