Skriver vi alltså numera 2004. Att summera eller se framåt? Det ena utesluter naturligtvis inte det andra. Det handlar om sinnestämning och attityd. Livet är väl egentligen i grund och botten mest en salig blandning av förväntningar och drömmar och grusade förhoppningar. Inget konstigt med det egentligen. ”Det är som det är när det är som det är…”, som det hette i en teaterreplik redan på 1960-talet. Pjäsen hette Ålderdomshemmet.
Tänk att den som i år fyller 105 år faktiskt har upplevt hela tre århundraden: 18-, 19- och 20-hundratalet. En person som kommer väldigt nära är Svend Christensen, som nyligen fyllde 102! Född 1901 med andra ord, och still going strong. Going i dubbel bemärkelse eftersom han varje vardag promenerar från sin bostad vid hamnen i Fuengirola till Club Nórdicos lokaler för att äta lunch vid stambordet. Grattis igen Svend! En annan gentleman, filmlegenden Hasse Ekman, lämnade i år bostaden på strandpromenaden i Fuengirola för att fira jul och nyår i Sverige. Hasse, som numera inte alls är särskilt mycket för socialt umgänge, fyller i år 89! Grattis Hasse! Apropå kändisar, visste ni att Antonio Banderas är från Mijas? Jodå, Antonio är först och främst en ”mijeño”, berättade mamma Ana när hon nyligen gästade Mijas-TV.

Träffade för övrigt förre svenske konsuln Stig Öberg, som fyllde 70 i fjol, och vi kom av någon anledning att prata om radio. Stig var den verklige pionjären när det gällde att göra radio för svenskar här på kusten. Vi talar om slutet av 1980-talet. Sändningarna sköttes från Málaga och radiostationen Cadena SER dit Stig fick åka med sina ihopklippta band från bostaden i Fuengirola. Sändningshyran var i alla fall rimlig på den tiden. Under en genomgång av gamla papper hittade Stig nyligen några kvitton, som visade att det kostade 5 000 pesetas i timmen, alltså motsvarande 30 euro. Tiderna lär ha förändrats på radiofronten.
Från radio till tidning är steget inte särskilt långt, vilket för tanken till den nya månadstidning som kom hit till kusten och slog två snabba (i och för sig ganska snygga) piruetter, innan det blev dags att se över finansieringen (läs: lägga ner). Nej, den som vill bli fet på tidningsutgivning får nog ha mer tålamod än två futtiga månader. Men detta är nu historia. En annan, och betydligt roligare historia, är den om grosshandlaren som ville skaffa sig motion, och därför under stundom hoppade över fisken… Hoppsan! Apropå fisk så provade vi nyligen småstrimlad serranoskinka tillsammans med lutfisken, senapssåsen och de gröna ärtorna. Serranoskinkan till lutfisken kommer hädanefter att bli tradition i vårt hus. Vilken höjdare!

Brobygget över Fuengirolafloden flyter för övrigt på över förväntningarna. Det går undan värre. Redan i mars räknar man med att det hela ska vara klart. Då slipper vi den värsta trafikproppen i ”Funkan”, samtidigt som vi får ett köpcenter i kolossalformat på västra flodbanken. Men det är ett tag tills mars. Nu är det januari och redan om några veckor kommer vi att kunna njuta av den ljuvliga mandelblomningen. Tänk er själva: en bergstur för att inhandla nyplockade apelsiner samtidigt som vi kan njuta av de vackra vita och rosa blommorna som slår ut på mandelträdens bara kvistar. Det är till att vara privilegierade!
Ha ett riktigt gott 2004!

PS. Det är många läsare som hört av sig och vill komma i kontakt med Birgitta som jag skrev om i förra kolumnen. Jag återkommer om detta i nästa kolumn. Hör av dig, Birgitta.