Ännu en av många effekter av coronaviruset är enligt experterna att allt färre kvinnor väljer att skaffa barn, alternativt skjuter det på framtiden. Många är rädda för smittan och att den skulle kunna leda till missbildningar på barnet, samt att en ny våg skulle leda till en överbelastad vård. Den främsta faktorn är dock den ekonomiska krisen, som påverkar beslutsprocessen för de som planerat att skaffa barn den närmaste tiden. Det skriver tidningen El Confidencial.

Enligt demografen Albert Esteve på centret för demografiska studier vid Universidad Autónoma de Barcelona, kommer effekten på födelsestatistiken vara värre än till och med dödssiffrorna som pandemin lämnar efter sig.
– I slutet av krisen kommer det att ha dött 47 000 människor fler än vanligt, men många av dem skulle ha dött de kommande månaderna i vilket fall som helst. Problemet med den låga nativiteten är däremot strukturell och kommer att få mycket mer långvariga effekter, citeras Esteve i El Confidencial.

I fjol nådde nativiteten sin lägsta nivå sedan efterkrigstiden, med 27 procent färre födslar än för ett decennium sedan. På sjukhuset Infanta Elena i Madrid märker de redan av pandemins effekter på antalet nya graviditeter. Chefen på gynekologiavdelningen, Juan Miguel Rodríguez, räknar med mellan 8,5 och tio procent färre födslar jämfört med 2019, baserat på de graviditeter och första konsultationer de har i dagsläget.

Trots oron hos många kvinnor finns dock inga vetenskapliga bevis för att Covid-19 skulle drabba gravida i större utsträckning och det finns väldigt få fall där viruset har överförts till barnet. Det saknas dock inte motiv för att vänta med föräldraskapet. Ekonomiska kriser brukar normalt sett leda till en minskad nativitet, både i Spanien och andra delar av världen. Problemet här är att många ännu inte återhämtat sig helt från nedgången i samband med finanskrisen 2008.

Nativiteten i Spanien ligger just nu på 1,23 barn per kvinna. För att behålla en stabil befolkningsnivå bör den enligt experterna ligga på 2,1.
– Det värsta är att vi inte kan göra något åt det. Till och med om vi införde politiska förändringar nu skulle det vara för sent, menar Rafael Puyol, professor i befolkningsgeografi. Länder som Frankrike och Sverige kommer också märka av en viss nedgång på grund av pandemin, men de återhämtar sig snabbare då de redan har en politik som främjar nativiteten.

Födslotalen i Spanien gick upp något under det första decenniet på 2000-talet på grund av invandringen. Invandrarkvinnor står för 20 procent av den spanska nativiteten, men invandringen spås även den minska som en effekt av pandemin.

Medelåldern för förstagångsmammorna i Spanien ligger nu på 31 år. Enligt fertilitetscenter som El Confidencial talat med har intresset för att frysa in sina ägg ökat den senaste tiden. I början av pandemin fantiserades det om att de många timmarna hemma i karantän skulle leda till en babyboom nio månader senare, men det tycks dessvärre ej vara annat än en urban myt. Tvärtom har karantänen lett till ett ökat antal skilsmässor.