Återhämtningsplanen som syftar till att återaktivera den spanska ekonomin i spåren av pandemin, består av tre huvudlinjer. Den första handlar om gröna investeringar och en digital transformation som beräknas få 70 procent av budgeten. Som nummer två syns en expansiv politik som förts de senaste månaderna och som tycks vara här för att stanna. Till höjningen av utgiftstaket med mer än 50 procent (upp till 200 miljarder euro) bifogas en tydlig avsiktsförklaring; det blir ingen finanspolitisk konsolidering förrän Spanien återhämtar BNP-nivån före krisen. Något som beräknas ske ungefär 2023.

Den tredje linjen handlar om finansieringen som å ena sidan bygger på EU-medel, å andra sidan på en mobilisering av offentliga och privata medel. Tillsammans hela 500 miljarder euro. För att lyckas med det planerar regeringen ta hjälp av olika finansiella instrument samt offentlig-privat samverkan. Samma som EU försökte göra med den så kallade Junckerplanen. För varje euro Spanien får från EU, är ambitionen att uppbåda ytterligare fyra euro. Det skriver tidningen El País.

Felipe González (PSOE) lovade 800 000 nya jobb på sin tid redan 1982. José Luis Rodríguez Zapatero (PSOE) gick under förra lågkonjunkturen ut med ett löfte om att skapa en miljon jobb i den gröna ekonomin innan han avgick 2011. Mariano Rajoy (PP) höjde budet till två miljoner nya jobb strax innan han blev avsatt av en misstroendeförklaring 2018. Pedro Sánchez (PSOE) utlovar nu alltså precis som Felipe González för nästan 40 år sedan, 800 000 nya jobb.

Regeringen höjde 6 oktober utgiftstaket till nästan 200 miljarder, euro för att aktivera en stimuleringsplan som motgift till BNP-raset. Det beräknas med råge överstiga tio procent i år. Avsikten är att accelerera satsningarna de närmaste tre åren. Drygt en tredjedel (37 procent) av pengarna ska läggas på gröna investeringar och ytterligare en tredjedel (33 procent) på digitaliseringsprojekt. Målet är att avsevärt höja nivån på de offentliga investeringarna och inte genomföra några nedskärningar innan BNP återgår till nivåerna före krisen, tidigast 2023. Regeringen planerar också att genomföra en mängd olika reformer, bland annat på arbetsmarknaden samt inom skatteområdet.