Den nya diplomatiska lingen beträffande tidigare Spanska Sahara är ett beslut med svåröverskådliga konsekvenser. Spaniens relationer med Marocko har i olika perioder varit mycket spända, men medan dessa nu kan bli avsevärt bättre finns stor risk för nya konfliktfronter. Utrikespolitiskt med främst Algeriet, som är en viktig strategisk partner på energifronten och vars relationer med Marocko är kyliga. Den algeriske ambassadören i Madrid har omedelbart kallats hem för överläggningar, trots att den spanska regeringen vidhåller att Algeriet hade aviserats i förväg om den annonserade diplomatiska vändningen.

Inrikespolitiskt har den spanska regeringspartnern Unidas Podemos kritiserat att befolkningen i Västsahara lämnas åt sitt öde. Även socialistiska representanter som regionalpresidenten på Balearerna Francina Armengol försvarar den hittillsvarande hållningen.

På söndagen 20 mars annonserade de marockanska myndigheterna att ambassadören i Madrid Karima Benyaich nu återvänder till sin post. Hon kallades hem i maj förra året, i samband med konflikten på grund av att Spanien gav vård till ledaren för Frente Polisario Brahim Gali. Krisen anses vara orsaken till att den dåvarande spanska utrikesministern Arantxa González Laya byttes ut i en regeringsomläggning kort tid senare.

Spaniens nuvarande utrikesminister José Manuel Albares ska resa till Marocko inom de närmaste dagarna och regeringschefen Pedro Sánchez väntas också besöka Rabat inom kort. Detta efter att Sánchez nu håller Marockos plan för Västsahara, presenterad 2007, som den mest realistiska. Enligt den skulle området lyda under Marocko, med en viss grad av självstyre gällande främst ekonomi, infrastruktur och sociala- samt kulturella frågor.

Sedan Spanien förlorade Spanska Sahara 1975 har de olika spanska regeringarna förespråkat en folkomröstning i området, där befolkningen själv får välja om den vill utgöra en självständigt nation. Denna linje stöds genom en resolution i Förenta Nationerna från 1995, men på senare år har allt fler länder börjat stödja Marockos anspråk på området. En av de senaste är USA. FN har nyligen utsett en ny medlare i konflikten, i form av den svenske diplomaten Staffan Mistura.

Marocko intog Spanska Sahara när den spanske diktatorn Francisco Franco låg på sitt yttersta och sedan dess råder konfrontationer med frihetsrörelsen Frente Polisario. Marocko har också satt stor press på Spanien genom åren, främst genom att styra flyktingströmmarna och genom fiskeavtalen i sina vatten. På senare tid har de diplomatiska relationerna mellan grannländerna satts på prov när Spanien i hemlighet tog emot ledaren för Frente Polisario Brahim Gali för vård efter att han insjuknat allvarligt i Covid-19 liksom när Marocko tillät en massiv ström av migranter in till Ceuta.

Spanien har ett historiskt dåligt samvete beträffande hur kolonin övergavs och det finns ett flertal spanska människorättsorganisationer som verkar för att hjälpa lokalbefolkningen. Många spanska familjer har fadderbarn i Västsahara, som ofta kommer på besök på somrarna.