1. Det första är inte ett ting utan en attityd, en inställning till hemmet och dess inredning. Eller det rör sig i själva verket om en brist på det. Spanjorerna göre sig nämligen icke besvär. De är totalt oängsliga och obrydda. Inredning är en icke-fråga. Möbler finns för att fylla en funktion. Punkt. Deras uppgift är inte att säga något vare sig om status, personlighet eller kreativitet.

2. Den gigantiska soffan. Soffor är inte en juvel i hemmet, det är en famn att omslutas av. Soffan får lov att ta upp ett helt rum om det behövs. Ingen smal tarm till vardagsrum är för liten för en enorm soffa. Inget annat behövs. Inget sideboard. Inga små bord med stearinljus, stilleben och färska blommor.

3. Ingen soffa utan vapenbärare. Det nästan lika gigantiska soffbordet som dessutom gärna får vara höj- och sänkbart är ett måste. Varför? Jo för att man bekvämt ska kunna äta framför TV-n. Själv lever jag med ett konstant ryggskott efter flera decenniers middag vid ett litet soffbord i samma höjd som mina knän. Under tema soffbord måste jag även nämna gaskaminen som under vinterhalvåret göms under bordet som då täcks med tjocka dukar/filtar som får omsluta benen och värma upp kroppen nedifrån.

4. Om soffan är stor är sängarna tvärtom både kortare och smalare än i Sverige. I den spanska sänghalmen går det inte att hålla avstånd och det kan nog tjäna ett och annat syfte att man tvingas sova nära och inte kan undvika fysisk kontakt med sin samboende vare sig man vill eller ej.

5. Det lilla köksbordet. Alla vet att de roligaste samtalen på en fest hålls i köket. Det är där man vill vara, hur litet och hur upplyst av lysrör det än må vara. Jag älskar när man tränger ihop sig i det informella och jag drömmer om frukost i mitt lilla kök utan dagsljus. Frågan är inte hur jag kan göra mitt trånga L-formade kök större, utan hur litet köksbord det går att få tag på? Kanske ett väggfast nedfällbart balkongbord?

6. De färgglada väggarna. Vitt är inte en färg. Gult, grönt, orange och lila är färger. Ju mer och ju fler, desto bättre. Det kanske inte är snyggt, men hur grå kan en måndag bli med dessa väggar?

7. Avsaknaden av mattor. Golv ska vara svala, kunna beträdas av skor, sopas och moppas av snabbt och lätt. Moppen, “la fregona”, är för övrigt en helt oumbärlig detalj i ett spanskt hem.

8. Persienner. Om det inte kan bli för mycket ljus i ett nordiskt hem är det precis tvärtom här. I Spanien behöver man inte passa på att njuta av en solig dag, man får lov att dra för persiennerna och se en film inomhus en söndag när det är 30 grader varmt och molnfritt ute.

9. Stora tunga trämöbler, krucifix och änglatavlor. Detta är ju inte snyggt men förmedlar ändå en slags trygghet, känsla av kontinuitet, gudomlighet och koppling till historien.

10 Lysrörsbelysning. Det finns såklart inget fulare, omysigare och mindre smickrande. Men visst är det ändå något befriande och skönt med att se allting tydligt? På tema ljus måste jag slutligen även ta med pation, ljusgården, så klassisk inte minst i Andalusien. Det är som en hemlig liten trädgård där man kan skapa sitt eget skuggiga uterum med färgglada keramikkrukor och en doft av tvättmedel och kläder som fått torka i friska luften.

Sedan finns det saker man kanske aldrig lär sig att älska ens i hemlighet, som man bara känner “por qué?” inför. I den kategorin har vi bidén. Men den listan får jag återkomma om.