Benådningar är inget nytt i Spanien. Regeringar med vitt skilda politiska färger har ett otal gånger tillgripit denna juridiska möjlighet, för att helt eller delvis ersätta ett tidigare utfärdat straff. Det gäller alltså såväl PSOE-ledda som PP-ledda regeringar. Även om de sistnämnda kategoriskt visat sig motståndare till att benåda just de katalanska separatistledarna.

Enligt en artikel i tidningen Público har totalt 10.652 benådningar beviljats i Spanien sedan 1996. De flesta av de benådade hade dömts för brott mot folkhälsan eller för stöld. Men de typer av brott som ackumulerar den största andelen benådningar, i förhållande till antalet domar, rör förskingring, miljöbrott eller offentliganställda som gjort sig skyldiga till olaga frihetsberövande.

Många av fallen har gällt korruptionsbrott. Partido Popular står för 152 av totalt 232 benådningar i denna kategori, med regeringen ledd av José María Aznar på första plats (139). Det visar en analys gjord av Público. Efter Aznar följer José Luis Rodríguez Zapatero (PSOE) på andra plats (62), därefter PP-ledaren Mariano Rajoy (16) och slutligen PSOE:s Felipe González (10).

Den sittande regeringen beviljade 30 benådningar under fjolåret, vilket var något färre än 2019. Och nu var det alltså dags igen, denna gång för de katalanska separatistledare som dömts för sin inblandning i den illegala folkomröstningen och efterföljande självständighetsförklaringen i oktober 2017.

Det rör sig om en åtgärd som lett till stark polemik och det är ovanligt att benådningar genomförs utan stöd från vare sig högsta domstolen eller åklagarmyndigheten. Åtgärden har även kritiserats kraftigt från oppositionen. Men det rör sig långt ifrån om de enda kontroversiella benådningarna. De föregås av strafflindringar för en lång rad korrupta politiker, kuppmilitärer och terrorister som benådats av både PSOE och PP. De flesta har dock skett i tystnad. Tidningen El País har sammanställt några exempel.

Ansvarig för statskuppsförsöket
De mest obekväma benådningsframställningarna som regeringen ledd av Felipe González fick ta emot, bar namnen på två av de främst ansvariga för statskuppförsöket 23 februari 1981. Nämligen överstelöjtnant Antonio Tejero och general Alfonso Armada. Högsta domstolen godkände båda, men regeringen beviljade bara den gällande Armada. Det motiverades med generalens dåliga hälsa. Han var vid tillfället (1988) 69 år gammal och inlagd på sjukhus sedan mer än ett år tillbaka efter att ha drabbats av en stroke. I fallet Tejero, valde regeringen att inte frige honom, trots domstolens inrådan att det skulle hjälpa samhället att glömma händelser som den menade tillhörde det förflutna.

Korrupta politiker
Det är många politiker som beviljats benådning genom tiderna, de allra flesta dömda för korruptionsbrott. De har beviljats av både PSOE och PP och har främjat politiker från hela det politiska spektret. Bland de som frigivits av socialistpartiet finns den före detta regionalpresidenten i Kantabrien Juan Hormaechea, som var dömd till sex års fängelse och 14 års ämbetsförbud för bland annat förskingring under åren 1987 till 1990. Regeringen slopade fängelsestraffet 1995, men högsta domstolen gav order om att rättegången skulle upprepas och Hormaechea dömdes igen. Denna gång till tre års fängelse. Hormaechea benådades en andra gång av Zapatero-regeringen 2011.

Bland de korrupta politiker som benådats av PP sticker tre personer ut särskilt. De hade dömts för illegal finansiering av PSOE inom ramen för Filesaskandalen. Det rör sig om Carlos Navarro, dömd till elva års fängelse samt Luis Oliveró och Alberto Flores, båda dömda till tio års fängelse. Regeringen ledd av José María Aznar inkluderade deras benådning i ett paket med strafflindringar som godkändes i december 2000, för att fira jubelåret. De dömda inom ramen för Filesa fick sina fängelsestraff halverade, något som även stöddes av högsta domstolen.

Regeringen ledd av Mariano Rajoy benådade också korrupta politiker. Däribland en högt uppsatt tjänsteman inom regionalstyret i Katalonien under Jordi Pujols tid vid makten. Det var Josep Maria Servitje, före detta generalsekreterare för den regionala arbetsnämnden. Han hade dömts till 4,5 års fängelse för tjänstefel och förskingring. Regeringen bytte fängelsestraffet mot böter på 3.650 euro och gick därmed emot både provinsdomstolen i Barcelona och åklagarmyndigheten, som motsatt sig benådningen.

Illegala antiterrorister (GAL)
José María Aznar benådade julen 1998 tio av de tolv personer som dömts för kidnappningen av Segundo Marey 1983. Bland de som gynnades av åtgärden fanns den före detta inrikesministern José Barrionuevo och den tidigare statssekreteraren för säkerhetsfrågor, Rafael Vera. De hade knappt hunnit sitta 3,5 månader i fängelset. Benådningen fick även godkännande från högsta domstolen, efter att alltså först ha dömt dem till tio års fängelse. Ministerrådet motiverade beslutet med att det hade hunnit passera 15 år sedan brotten begicks, att förövarna inte agerade “för personliga eller själviska ändamål” samt att det inte fanns risk för återfall.

ETA- och GRAPO-terrorister
Både PP- och PSOE-ledda regeringar har beviljat benådningar av dömda terrorister. Ledare för centerpartiet UCD samt framför allt de första demokratiskt valda socialistledarna benådade flera ETA-aktivister. Nästan ingen av dem offentliggjordes vid tidpunkten, men det har framkommit senare att de gjordes efter vad som uppges ha varit noggranna utredningar som visade att de dömda aktivt tagit avstånd från ETA:s strategier.

José María Aznar benådade aldrig någon ETA-medlem. Däremot skonade han i juni 1996 15 före detta medlemmar av den katalanska terroristorganisationen Terra Lliure. Åtgärden hade inletts under Felipe González tid som regeringschef, men verkställdes av PP. Inte heller detta offentliggjordes vid tidpunkten.

Zapateros regering signerade 2007 benådningen av Sebastián “Chano” Rodríguez, flerfaldig medaljör i Paralympiska spelen men även dömd till 84 års fängelse för mordet på företagaren och ordförande i arbetsgivarföreningen i Sevilla, Rafael Padura. Rodríguez tillhörde terroristorganisationen GRAPO. Under sin fängelsetid genomförde Rodríguez en över 400 dagar lång hungerstrejk som gav honom så kraftiga men att han hamnade i rullstol.

Federal domare
I samma paket som benådade de dömda i Filesaskandalen, inkluderade Aznar-regeringen även benådningen av domaren vid den federala domstolen Audiencia Nacional, Javier Gómez de Liaño. Han hade dömts för egenmäktigt förfarande i samband med det uppmärksammade Sogecable-målet. Högsta domstolen ogiltigförklarade sedermera benådningen, som den klassade som olaglig. Domstolen för jurisdiktionskonflikter dömde dock till domarens fördel och gav regeringen rätt att benåda honom. Liaño bad dock om tjänstledigt och verkar nu istället som advokat.

Ansvariga för Yakolev-olyckan
Några av de mest omdiskuterade benådningarna som godkändes av Rajoy-regeringen är de som godkändes i april 2012. Nämligen för de enda två dömda för Yakolev-olyckan som fortfarande var vid livet, de två befälhavarna José Ramón Ramírez García och Miguel Ángel Sáez García. Båda hade dömts till 18 månaders fängelse, ett års ämbetsförbud samt böter för att ha förfalskat identiteten på 30 av de 62 militärer som omkom i flygolyckan 26 maj 2003 i Trabzon i Turkiet, på väg tillbaka från Afghanistan.

Ansökan om benådning hade legat på den tidigare justitieministern under Zapatero-regeringens bord, Francisco Caamaño. Han behandlade den dock inte då de omkomnas anhöriga var emot benådningen. Både åklagarmyndigheten och högsta domstolen stödde dock benådningen, då de ansåg att ämbetsförbudet var oproportionerligt.

Bankchefen
Zapatero-regeringen benådade VD:n för Banco Santander Alfredo Sáenz, i november 2011. Det skedde vid det sista ministerrådsmötet innan den lämnade makten, efter att ha förlorat valet som gav absolut majoritet till PP och Rajoy. Sáenz hade dömts till tre månaders fängelse och ämbetsförbud för falsk anmälan, som skulle ha begåtts 1994 när han var ordförande för Banesto. Benådningen stöddes av åklagarmyndigheten men inte av högsta domstolen, som ogiltigförklarade delar av den då den ansåg att regeringen hade överskridit sina befogenheter. Sáenz avgick dock självmant i april 2013.

Dubbla benådningar
Somliga dömda brottslingar har benådats inte bara en, utan två gånger. Det gäller Hormaechea som nämnts tidigare, men även Jesús Gil y Gil, ordförande i Atlético de Madrid och borgmästare i Marbella samt journalisten José María García. När det gäller Gil benådades han första gången redan 1972 av diktatorn Franco. Gil hade dömts till fem års fängelse, varav han undslapp en fjärdedel, för oavsiktligt dråp efter att 58 personer omkommit när en restaurang han låtit bygga rasade samman i området Los Ángeles de San Rafael, i Segovia.

Många år senare, 1994, när Gil var borgmästare i Marbella och ordförande för Atlético Madrid, rev González-regeringen upp ett fängelsestraff på två månader samt ämbetsförbud. Gil hade dömts till detta efter att ha sålt en tomt som var belagd med embargo.

García å sin sida benådades två gånger på samma dag, 13 juli 1990. Han hade dömts till fängelse i två månader och en dag samt böter på 100.000 respektive 30.000 pesetas för respektlöshet. Den första domen kom efter att han 1984 kallat ministern Pío Cabanillas för pajas och den andra efter att han 1987 uppvisat respektlöshet mot politikern och ordföranden i spanska fotbollsförbundet, José Luis Roca. Regeringen godkände en strafflindring och fängelsestraffen förvandlades till böter på 300.000 pesetas för vardera dom.