På sommaren är det många som ändrar sina rutiner. Det är semestrar, resor, måltider utanför hemmet, picknickar på stranden och i allmänhet unnar sig många mer än under övriga året. Värmen och luftfuktigheten ökar, vilket i sin tur främjar tillväxten av bakterier och toxiner i maten. Det är därför viktigt att vidta extra försiktighetsåtgärder, både när vi tillagar och konserverar maten, då alla dessa förändringar påverkar vår hälsa negativt.

Enligt experter på det digitala apoteksföretaget Dosfarma är matförgiftning, orsakad av patogener som bakterier och virus, det vanligaste tarmproblemet under sommaren i Spanien. Campylobacter uppges ligga bakom hela 67 procent av fallen. På andra plats kommer Salmonella (27 procent). Därefter E. coli (Escherichia coli) som står för tre procent samt bakterien Listeria monocytogenes, som ansvarar för cirka en procent av fallen.

Matförgiftning är visserligen det vanligaste och farligaste magbekymret på sommaren, men det är inte det enda som kan uppstå. Förstoppning, matsmältningsbesvär orsakade av alltför stora måltider, gaser eller halsbränna är andra obehag som kan uppstå på sommaren. Dosfarma har sammanställt en lista över de vanligaste åkommorna och vad vi kan göra för att undvika dem.

1. Matförgiftning
Matförgiftning är ett samlingsbegrepp för sjukdomar som uppstår för att vi har ätit förorenad mat. Det flesta är lindriga sjukdomar som går över på några dagar genom vila och att dricka mycket. De kan dock vara farliga för personer med nedsatt immunförsvar. Bakom förgiftningen kan ligga många olika mikroorganismer. Dessa är de vanligaste under sommaren:

Campylobacter
Campylobacterinfektion är den vanligaste orsaken till mag- och tarminflammation i världen. Bakterien lever i tarmarna hos djur och kan överföras till människor. Det vanligaste är att denna patogen överförs genom avföring som förorenar djurets kött medan det fortfarande lever. De livsmedel där den oftast förekommer är kyckling, nötkött och fläsk, men kan även förorena andra produkter som härrör från djur som mjölk och till och med vatten. De vanligaste symtomen är diarré, buksmärtor, feber, huvudvärk, illamående och kräkningar. De uppstår en till tio dagar efter intaget av den förorenade maten och varar vanligtvis i tre till sex dagar.

Salmonella
Salmonella är en bakterie som förekommer hos många djur och som kan kontaminera olika slags djurrelaterade livsmedel som ägg, majonäs, fågelkött och mjölk. Den kan även förekomma i andra produkter, däribland grönsaker, som har förorenats genom gödsel. Det gäller att vara extra försiktig, då den dessutom kan överföras mellan människor genom avföringen, exempelvis genom dålig hygien efter ett toalettbesök. Salmonella orsakar plötslig feber, illamående, buksmärta, diarré och ibland kräkningar. Sjukdomen varar i mellan två och sju dagar och symtomen uppstår mellan sex och 72 timmar efter smittillfället.

Escherichia coli
Denna bakterie, mest känd som E. coli, lever i tarmarna på många djur, även hos människor och några av dess varianter orsakar matförgiftning. Det är exempelvis en av de vanligaste orsakerna till så kallad “turistdiarré", ett vanligt problem hos resenärer som besöker länder med sämre hygieniska förhållanden än vad de är vana vid. E.coli-förgiftning uppstår efter att ha ätit råa eller dåligt tillagade livsmedel, som köttfärs, mjölkprodukter, grönsaker, frön eller förorenat vatten. Bakterien orsakar magkramper, diarré, feber och kräkningar. Symptomen brukar uppstå tre till fyra dagar efter att personen utsatts för patogenen och varar i omkring tio dagar.

Listeria monocytogenes
Denna bakterie orsakar listeria, en allvarlig men inte särskilt vanlig sjukdom. Den är särskilt farlig för gravida kvinnor, äldre eller personer med nedsatt immunförsvar. Listeriabakterien är vanligt förekommande i vår omgivning. Den finns i jord, vatten och i tarmen hos många däggdjur, inklusive människan. Den kan överföras till människan genom grönsaker, kött (eller andra produkter av animaliskt ursprung) och förorenat vatten. I lindriga fall orsakar den diarré, feber, huvudvärk och muskelsmärta. I värsta fall kan den leda till blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation. Symtomen uppstår mellan en och fyra veckor efter smittotillfället och sjukdomen kan vara mellan en dag och upp till flera månader.

Stafylokocker
Sjukdomar som orsakas av stafylokocker kan ge upphov till olika typer av infektioner i huden, urinvägarna eller matförgiftning, oftast under sommaren. Förgiftning kan uppstå på grund av dålig hygien i samband med hantering av livsmedel eller att maten får stå framme i rumstemperatur. De påverkar mejeriprodukter och bakverk, såsom mjölk, grädde eller vaniljkräm samt kött och fisk. Symtomen inkluderar illamående, kräkningar, diarré och buksmärtor. I vissa mer allvarliga fall orsakar de uttorkning och huvudvärk. Det vanligaste är att symtomen håller i sig i mellan två och tre dagar.

Anisakis
Anisakis simplex, eller spiralmask, är en parasit av typen rundmaskar. Parasiten finns i salta vatten och infekterar fisk och bläckfisk, som kan orsaka magsjuka. På sommaren är stranddestinationerna de mest populära semestermålen och konsumtionen av dessa livsmedel ökar. Anisakislarver ger upphov till illamående och ibland även kräkningar eller magsmärtor. Symtomen uppträder redan efter några timmar och försvinner vanligtvis inom två veckor. Hos vissa personer kan parasiten ge allergiska reaktioner.

2. Gaser
Semestern är en period på året då många passar på att äta ute på restaurang. Det innebär ofta att vi äter mer och under en längre period än hemma, vilket kan ge upphov till gasbildning. Gaser i magen produceras under matsmältningen och de brukar gå att råda bot på genom att rapa eller prutta. Ibland kan de dock generera magsmärtor och obehag som inte försvinner. Gaserna uppstår oftast för att vi sväljer luft vilket sker om vi äter snabbt, utan att tugga ordentligt eller om vi pratar, skrattar och skriker under måltiden.

3. Sura uppstötningar
Halsbränna och sura uppstötningar är ett problem som 40 procent av spanjorerna lider av regelbundet. Det är en brännande känsla som uppträder i bröstet eller halsen. Halsbränna orsakas av att magsaft kommer upp till matstrupen från magsäcken. Att äta för snabbt eller i för stora mängder, får nivåerna på magsyran i obalans, vilket ökar trycket och gör att den stiger upp i matstrupen.

4. Förstoppning
Rutinerna förändras ofta drastiskt under sommaren, det kan avspegla sig på mag-tarmkanalen och orsaka tillfällig förstoppning. Det kan bero på en ändrad diet, exempelvis ett bristfälligt intag av fibrer, eller på stillasittande. En av de vanligaste orsakerna under sommaren är dock vätskebrist som beror på de höga temperaturerna. Om kroppen är uttorkad kommer den att ta vätska varhelst den kan, däribland från avföringen, vilket leder till förstoppning.

5. Dålig matsmältning
Långa omfattande måltider och ändrade matvanor, typiskt för semestern, kan leda till en uppblåst mage, buksmärtor och en tidig mättnadskänsla. Det följs vanligtvis av gaser och halsbränna.

6. Bad efter maten
Vad som på spanska kallas för “corte de digestión”, avbrott i matsmältningen, har ingenting att göra med just matsmältningen. Det handlar om en förlust av medvetandet på grund av en drastisk temperaturförändring, exempelvis om vi går i kallt vatten efter att ha suttit i solen. Kroppen försöker anpassa sig till den nya temperaturen och för att säkerställa blodflödet till hjärnan slutar den att skicka blod till andra områden och hjärtat saktar ner.

Om temperaturförändringen är mycket abrupt kan vi förlora medvetandet. Att det sker i samband med matsmältningen är en riskfaktor, men det har ingen direkt relation. Under matsmältningen riktas mycket av blodflödet till matsmältningssystemet och det finns mindre blod i hjärnan, vilket ökar risken för en medvetandeförlust om temperaturen förändras.

Tips på hur man förhindrar matsmältningsbesvär under sommaren:

Tvätta händerna ordentligt
Tvätta alltid händerna noggrant när du har varit på toaletten, snutit dig, burit ut soporna, vidrört ett djur eller bytt blöjor. Matförgiftning uppstår när mikroorganismer, ofta från avföring, kommer i kontakt med livsmedel. Om vi ​​går på toaletten och inte tvättar händerna efteråt, kan vi överföra dessa mikroorganismer till andra genom fysisk kontakt eller när vi lagar mat.

Tvätta frukt och grönsaker väl
Att tillreda maten är ett sätt att eliminera patogener. Men om vi ska äta någonting rått, exempelvis frukt, är det viktigt att tvätta det ordentligt först. Det är även viktigt att rengöra köksredskapen noga efter att de har varit i kontakt med rå mat.

Tillred maten väl
För att helt eliminera patogener i maten måste vi försäkra oss om att kött och fisk är helt genomstekt och att äggen är hårdkokta. För att undvika just anisakis måste fisken tillagas så att den når en temperatur på minst 60 grader under minst två minuter, det vill säga att hela biten kommer upp i den temperaturen.

Bryt inte kylkedjan
Många livsmedel måste vara kylda eller frysta för att hållas i gott skick. På sommaren är det viktigt att kontrollera kylskåpets temperatur och se till att den ligger under 4,4 grader. Frysen ska helst ha en temperatur på minst -18 grader. För att eliminera anisakis måste fisken exempelvis vara fryst i -20 grader under minst fem dagar.

Om kylkedjan bryts, om maten exempelvis lämnats utanför kylskåpet, löper vi risk för matförgiftning. När temperaturen stiger börjar det växa mikroorganismer. Tänk på att en förorenad produkt inte nödvändigtvis luktar illa eller ändrar färg, utseende eller smak. Om kylkedjan brutits är det bättre att inte äta produkten.

Drick inte vatten från floder och källor
Förgiftning kan även orsakas av förorenat vatten. Det säkraste är att alltid ha med sig vatten i flaska och att undvika naturliga källor så länge vi inte är helt säkra på att det är dricksvatten. Det är även att rekommendera att undvika isbitar i drycken, om vi inte är säkra på att de är gjorda av dricksvatten.

Undvik opastöriserad mjölk
Pastörisering innebär uppvärmning av livsmedel till en viss temperatur under viss tid för att ta död på bakterier och mikroorganismer samt för att livsmedlet ska hålla sig längre. Mjölk är den mest kända produkten som genomgår denna process, även om det finns många andra, såsom öl eller juice. Om vi ​​inte är säkra på att en mejeriprodukt är pastöriserad, är det bättre att låta bli den.

Lätta måltider utan stress
Överdrivet ätande och snabbmat är några av bovarna bakom gaser och halsbränna. Det viktiga är att vi tar oss tid för att njuta av måltiderna, låter bli att stressa och tuggar ordentligt. För att undvika att svälja mer luft än normalt, tänk på att inte tala snabbt eller högljutt under måltiden. Efter en alltför riklig måltid eller särskilda livsmedel som producerar gaser, rekommenderas exempelvis örttéer på fänkål, kamomill eller mynta.

Hälsosam diet och mycket vätska
Det är viktigt att äta hälsosamt även under semestern. För att undvika förstoppning rekommenderas en diet rik på fiber (frukt, grönsaker, spannmål), minska intaget av bearbetade livsmedel samt att hålla igång fysiskt. Det är även viktigt att upprätthålla vätskenivån samt dricka utan att invänta törsten.

Undvik alkohol
Alkoholhaltiga drycker förvärrar symtomen för vissa matsmältningsbesvär, såsom gastroesofagus refluxsyndrom, ett problem som sju av tio personer med halsbränna lider av. Dessutom bidrar alkohol till uttorkning, en faktor som kan orsaka förstoppning.