En av Spaniens främsta turistdestinationer står inför en paradoxal situation, där deras främsta inkomstkälla också givit upphov till omfattande sociala och miljömässiga problem. Turismen bidrar till mer än 35 procent av Kanarieöarnas bruttonationalprodukt och förra året slogs nytt turistrekord, med 16 miljoner besökare. Omsättningen var med 22 miljarder euro också den högsta någonsin och hela 40 procent av invånarna på öarna är sysselsatta inom turistsektorn.

Trots det registrerar öarna bland de sämsta levnadsförhållandena i Spanien. Medelinkomsten ligger på endast 1.630 euro i månaden och öarna har trots turismen den tredje högsta arbetslösheten i landet, på 16,2 procent enligt de senaste siffrorna från statistikinstitutet INE. Inflationen ligger i sin tur på 3,5 procent, vilket är den näst högsta i landet. Samtidigt är risken för fattigdom också den näst högsta nationellt, med 26,1 procent av befolkningen berörd.

Hyreskostnaderna är bland de högsta i Spanien, och i Santa Cruz de Tenerife har hyrespriserna ökat mest under det senaste året. Denna svåra socioekonomiska situation har fått den kanariska regeringen att sympatisera med protesterna. President Fernando Clavijo har uppmanat invånarna att uttrycka sitt missnöje och erkänner behovet av att omvärdera turismmodellen, inklusive möjligheten att införa begränsningar för antalet turister.

Under lördagen organiserades en omfattande demonstration under parollen "Canarias tiene un límite" (Kanarieöarna har en gräns), där 57.000 deltagare enligt officiella uppgifter marscherade på de sju huvudöarna, i städer som Santa Cruz de Tenerife, Las Palmas, Arrecife och även mindre orter som Valverde och San Sebastián de La Gomera. Demonstranterna kräver bland annat införandet av en miljötaxa, ett stopp för nya turistprojekt och striktare regler kring bostadsköp för att stävja prisökningarna som gör det omöjligt för lokalbefolkningen att bo kvar i sina områden.

Sex aktivister i La Laguna på Tenerife har samtidigt påbörjat en hungerstrejk för att försöka stoppa två stora turistprojekt. Protesterna är ett svar på den okontrollerade turismboomen, som pekas som en avgörande drivkraft bakom stigande bostadspriserna och de allt mer belastade sjukhusen, liksom de miljöskador som nya storskaliga hotellprojekt riskerar att förorsaka.

Demonstranterna förnekar att deras missnöje skulle bero på turismfientlighet, utan hävdar att deras kritik riktar sig mot korruption och dålig förvaltning som tillåter dessa negativa trender att fortsätta. Regionpresidenten Fernando Clavijo medger att det förekommer problem och efterlyser en öppen dialog om hur turismen bör styras.

Responsen från politiska och ekonomiska ledare har annars varierat. Jessica de León, regionalråd för turism och sysselsättning, medger i en intervju att det finns problem med hur naturresurserna hanteras, men betonar även turismens viktiga roll för jobbskapande och att en omvandling redan pågår. Samtidigt säger Pedro Ortega, president för företagarföreningen i Las Palmas, att han är öppen för en diskussion om en ny ekonomisk modell och så kallad regenerativt turism”, skriver tidningen El País.

För att adressera problemen presenterade regionstyret nyligen ett lagförslag som ska reglera användningen av bostäder för turiständamål. Lagförslaget inkluderar krav som minsta yta på 39 kvadratmeter och separata ingångar för turistlägenheter i flerfamiljshus, samt krav på godkännande från bostadsrättsföreningar. Trots dessa åtgärder är det tydligt att vägen framåt fortfarande är full av utmaningar, och att den offentliga debatten om turismens framtid på Kanarieöarna är långt ifrån över.