Värmen som hålls kvar av växthusgaser och utsläpp från jordbruk slår hårt mot marina ekosystem. Förlusten av syre, som är avgörande för havsfloran, hämmar i allvarlig utsträckning ekosystemens funktioner.

Tidningen El Diario hänvisar till mätningar från 2011 till 2022, enligt vilka 25 procent av de övervakade marina områdena i Europa uppvisar låga syrekoncentrationer, under sex milligram per liter, vilket är under den miniminivå som krävs för att upprätthålla liv med låg stressnivå. Områden som drabbats hårdast inkluderar Svarta havet och Östersjön, samt vissa delar av Medelhavet. Det senare omfattar särskilt kring Spanien, där syrenivåerna kan sjunka under två milligram per liter, vilket klassas som direkt syrebrist.

Två huvudorsaker bidrar till detta fenomen: uppvärmning av havsvatten på grund av klimatförändringar och tillförsel av näringsämnen från jordbruk, fiskodlingar och avloppsvatten. Varmare vatten håller mindre syre och ökad temperatur minskar syreutbytet mellan ytvattnet och de djupare lagren, vilket förvärrar syrebristen. Dessutom ökar den biologiska efterfrågan på syre vid högre temperaturer.

Eutrofiering, som är den överdrivna tillförseln av näringsämnen som kväve och fosfor till vattenmiljöer, leder till algblomningar som ytterligare minskar syrenivåerna när dessa dör och bryts ner. Blomningar är allt vanligare och allvarligare, vilket hotar den marina biodiversiteten i det halvslutna Medelhavet.

Effekterna av syrebrist sträcker sig från minskade livsmiljöer för marina organismer till reducerad reproduktionstakt och ökad känslighet för sjukdomar. Detta påverkar även människans fiske, eftersom minskad syrehalt minskar mängden fisk och andra skaldjur som kan fångas.

Förlusten av syre i havet samverkar med stigande vattentemperaturer och ökad försurning, vilket enligt den EU:s miljödepartement utgör ett "dödligt triumvirat" som hotar den marina mångfalden, skrivet El Diario.