Hamnen tillkom i början av 70-talet på en plats som tidigare varit en strand med fiskebåtar och några små vita hus. Fortfarande finns här vita hus, men knappast enkla! En modern turistdröm i spansk stil har vuxit upp. Den lyser och bländar, särskilt när man ser den utifrån den långa piren. Hundratals vita båtar i förgrunden och Marbellas älskade berg La Concha i bakgrunden. Stiligt!

Båtarna får mig att baxna, särskilt dom som ligger längst till höger. Undrar vilka som i hela fridens dar har råd att slänga så mycket pengar i sjön? De största farkosterna är nästan i klass med Finlandsfärjor, tycks det mig. Hoppas att ägarna har stora familjer och många vänner, tänker jag. Och undrar hur och var man blir vän med en sån?

Den allra största skönheten i hamnen denna dag heter Lady Marina, som trots sin väldighet lyckas se smäcker och elegant ut. Någon sjöjungfru är hon inte, denna lady, för på akterdäck ligger en näpen mors lilla Jolle.
Under promenaden vänsterut – eller heter det ”åt babord”?- syns båtarna bli mindre och mindre och mindre. Någonstans vid tredje kajen från vänster börjar de likna de som syns vid våra svenska kuster och insjöar. Förlåt mig, alla ni som har jättestora, fantastiska farkoster – jag menar i största allmänhet vid svenska landsbygdsbryggor!

Men usch, så trist det ser ut ombord överallt! Tomma däck och aktersalonger, så när som på en och annan besättningsman som putsar och fejar. Ingen som helst rajtantajtan nånstans! Jo vänta – vid fjärde kajen från höger ligger en mellanstor skönhet med fest ombord. En hop glada människor runt ett bord på övre däck, två killar som hastar över landgången på väg mellan båten och den närbelägna restaurangen med läckra tapas och bubblande drycker. Ibland är det trevligt att ”sitta i sjön”!

På den långa paseon trängs folk och bilar. Fordon borde vara förbjudna här! Man får ideligen hoppa undan och rädda sig upp på den smala trottoaren. Bilarna tar nämligen upp HELA gatan, dom verkar inköpta för att matcha båtbamsarna. Rollsar och Bentleys, Maseratis och Porshar glider stolt fram. Många innehåller en stycken äldre gentleman med rondör som chaufför och en stycken vacker ung dam, vars skönhet förstör och förför den som kör.
Vi vanliga kvinns på promenad slår oss ner på restaurang Picasso för att njuta av pizza respektive lasagne. Det blir man inte det minsta förförisk av, men glad och belåten!

Så blir det dags att titta på all härlighet i de många eleganta klädbutikerna. Man frestas redan utanför, av skyltfönstrens glittrande galakreationer, och vid inträdet i butiken rinner snålvattnet. Det är fest och flärd, färg och finess, blandat med fula fånerier. Men DEN vill jag ha, och DEN! Allt faller på att storlekarna är anpassade till små Barbie-dockor, och priserna till kungahuset av Saudiarabien.

Hittar till slut en butik för oss med mindre kassa och mera massa. Där inhandlas en knallorange bomullsklänning. I den kommer jag att lysa som den spanska solen i den svenska sommarhagen.