Den första tvåkammarsstrukturen fastställs i den första spanska grundlagen (Cádiz 1812). Under andra republiken på 1930-talet tillämpades endast en kammare och under Francoregimen upphörde verksamheten helt.

Den nu gällande grundlagen godkändes genom folkomröstning 1978. Den fastställer förutom att Spanien är en demokratisk monarki även indelningen i två kamrar - Congreso de los Diputados och Senado. Deras funktion är lagstiftande och kontroll av regeringen.

Congreso de los Diputados har fler befogenheter än Senaten och vid omröstningsfrågor även sista ordet.

Enligt grundlagen ska Congreso de los Diputados ha minst 300 och maximalt 400 ledamöter. Den nuvarande siffran som fastställts av vallagen från 1985 är 350 ledamöter.

Val till parlamentet sker provinsvis. Varje provins har minst två platser i parlamentet och antalet varierar beroende på befolkningsmängden.

Mandatperioden är fyra år. Regeringen kan besluta om nyval, vid vilket samtliga ledamöter i parlamentet väljs om.

Ledamöterna representerar ej den provins de valts från, utan hela landet. Posten är individuell och ledamöterna är därför ej tvungna att följa sitt partis direktiv.

Parlamentsledamöterna har immunitet. De kan inte stämmas för ärekränkning och endast häktas och åtalas om parlamentet ger tillstånd till detta och om brottet är av allvarlig art.

Ledamöterna får lön och traktamente från parlamentets budget.

Parlamentet samlas två säsonger per år, från februari till juni och september till december. Däremellan kan endast extraordinära möten hållas på initiativ av antingen regeringen, parlamentets styrelse eller en majoritet av ledamöterna.

Möten hålls normalt tisdagar, onsdagar och torsdagar. På onsdagar svarar regeringen på ledamöternas interpellationer. Mötena är öppna för allmänheten, utom i särskilda undantagsfall.

Parlamentet är uppdelat i flera arbetsgrupper. La Presidencia leds av talmannen, La Mesa utgör parlamentets styrelse och Junta de Portavoces består av talesmännen för de olika partierna som har representation i kammaren. Parlamentet har vidare ett flertal utskott som är specialiserade på olika områden.

Talmannen leder parlamentet och väljs vid en omröstning bland ledamöterna. Talmannen har till uppgift att leda debatterna, fastställa dagordningen och se till att parlamentets normer uppfylls.

Parlamentet kan genomföra en misstroendeomröstning mot den sittande regeringen. Det krävs dock en alternativ kandidat för att leda den nya regeringen, om en majoritet stöder ett misstroendevotum.

Parlamentet tillsätter en rad offentliga poster. Bland dessa kan nämnas fyra av de tolv ledamöterna i Konstitutionsdomstolen, hälften av ledamöterna i justitierådet Consejo General del Poder Judicial, hälften av ledamöterna i styrelsen för statliga medierna RTVE samt människorättsombudsmannen.

Byggnaden som inrymmer parlamentet invigdes 1850 av drottning Isabel II. Den är byggd i nyklassisk stil och har genomgått få förändringar genom åren.

Ett annex invigdes 1980 och inrymmer ledamöternas privata arbetsrum, presscenter, samlingsrum och matsal. Annexet förbinds med huvudbyggnaden både av en patio och en inbyggd övergång.