Nu, i denna hattlösa tid, är det problemet förbi. Men det är synd, för jag var riktigt fin i stora bredbrättade saker. Så länge det inte blåste alltså! Nu hoppas jag verkligen att alla vindar är borta med vinden den majdag då Malaga-Sweorna ska ha sin hattparad i en park i Fuengirola.

Ibland känner man sig blåst på andra sätt. Som när jag tar en lott eller fem eller fjorton lotter i vilket lotteri som helst. Den blåsta känslan infinner sig redan INNAN dragningen, för jag vet hur det kommer att gå. En del andra vinner utan problem fem vinflaskor, tre chokladaskar och en sidenkudde, men mycket sällan blåser Fru Fortuna några vinster åt mitt håll. Jag undrar varför? Jag har ju betalat samma pris som alla andra och är inte lottlös – men blir ändå lottlös! Orättvist!

Blåst till havs är ett elände, åtminstone för mig. Det har ibland hänt att jag åkt på kryssning för att uppleva palmkantade öar, Österns mystik, trevligt sällskapsliv med massor av god mat och romantiska danskvällar. Palmerna och mystiken har gått bra – men resten har ofta blåst bort. Hela världen har gungat, och i stället för ha skoj har jag legat i min koj. Skepp ohoj! Numera åker jag helst till hotell som står still.

Så här i undersköna maj längtar jag lite till Sverige. Inte till snålblåst. Men till blåsippor. Sådana ljuvligheter jag inte sett på många år, och inte heller de lysande mattorna av vita sippor. Det vore inte dumt att flyga hem för en liten titt! Men eftersom färden ändå ställs mot Norden i juni, så får det vara just nu. Om inte en högst oväntad lotterivinst skulle komma flygande från skyarna!!

Stora svärmar av svalor dansar i luften utanför min balkong. Dom stiger och sjunker, cirklar runt och njuter synbarligen. Vingarna är nästan stilla, fåglarna flyter lyckligt fram med luftströmmarna. En del älskar visst blåst!

Härom dagen låg jag och solade vid poolen och hade det gottigt, tills det började blåsa. Plötsligt var det inte alls skönt längre. Tidningen jag läste flög iväg över gräsmattan och solhatten hamnade i vattnet. Det är inte skönt att mysa på framsidan och frysa på baksidan, då kan man bli förkyld. Det var just vad jag blev, ATTCHIII!

”Fångad av en stormvind” flöjtar Carola och ser salig ut. Undrar varför – det blir ju mest problem!

Hela Europa verkar ha hamnat i blåsväder i dessa dagar. Det blir kanske inte ett samfällt ”ja” till den nya konstitutionen, och då rasar kanske hela EU-bygget som ett korthus. Och sedan gäller det att röja upp efter stormen! Det blir intressant att se hur det går.

Ett drag som jag respekterar är att välja en 78-åring till ett av världens mest krävande jobb, det som Påve. Äntligen en vindriktning i tiden som inte bara prioriterar unga självsäkra lejon och som fnyser åt gamla pensionerade antikviteter. Heja på, alla oldboys och oldgirls, storma nu fram till flera toppositioner!

Men först stormar vi fram mot sol och vår!







Till flamingosjön med SPF.
Den 5 april företogs äntligen den uppskjutna fågelskådarresan i regi av SPF, under ledning av de trevliga värdinnorna Birgitta Hilding Ljunggren och Eivor Envall.
De attraktiva flamingofåglarna hade dittills lyst med sin frånvaro på grund av det kalla vädret – men nu kanske!
Vi reste genom den underbart vackra dalen Guadalhors El Chorro, fylld av vidsträckta odlingar av avocado, melon, citrusfrukter, vete, solrosor och mycket annat. Denna strålande vårdag böljade det gröna landskapet mjukt fram mot en fond av höga berg. Det var rent pastoralt.
En l80 meter hög bergsklyfta som stupade brant ner mot floden beundrades, liksom järnvägen som slingrade sig fram genom många tunnlar högt däruppe bland bergen. Efter en mysig matsäckslunch på skön utsiktsplats nådde vi så småningom sjön Fuente de Pedra. Den ligger på 440 meters höjd, och är en av sju sjöar med salthaltigt vatten. Det är här rosa flamingos brukar vistas, i skaror upp till 30000 individer. Men denna dag kunde vi bara beskåda tre stycken! Anledningen till detta var att det efter denna torra vinterperiod fanns alldeles för lite vatten i sjön. Fåglarna hade bestämt sig för Afrika i stället.
Trots fågelbristen var det ingen brist på härliga upplevelser denna trevliga utflyktsdag!