Trots mängder av anklagelser och åtal om korruption genom åren fortsatte Marbellas röstberättigade att ge GIL egen majoritet. Så sent som 2002 fick dåvarande bogmästarkandidaten Julián Muñoz precis lika många röster som Jesús Gil vid det föregående valet. Till och med när Muñoz undanröjdes och de segrande GIL-ledamöterna gick samman med tidigare ärkefiender som Isabel García Marcos och beslöt upplösa det egna partiet, var det anmärkningsvärt få som reagerade.

Slutligen var det varken allmänhetens påtryckningar eller initiativ från högre myndigheter som satte punkt för en ohållbar situation. Det blev istället en rent polisiär aktion, ledd av en tingsrättsdomare som är fast besluten att bekämpa korruptionen i kommunen.

Många inte minst utlänningar har i åratal häpnat över GIL-partiets förmåga att sitta kvar vid makten, trots ideliga avslöjanden om korruption. Förklaringen är i grunden enkel. En majoritet av Marbellaborna, liksom övriga spanjorer, anser nämligen att alla politiker i en eller annan grad är korrupta. Dessa väljare har inte förvånats över korruptionsavslöjandena, men har istället uppskattat handfasta aktioner i kommunen som säkerhet, renhållning med mera.

Situationen i Marbella förändrades radikalt när GIL-borgmästaren Julián Muñóz kom på kant med Jesús Gil och röjdes ur vägen. Upp steg en relativt okänd Marisol Yagüe, som saknade sina föregångares karisma och till råga på allt meddelade att kommunen var barskrapad. För mer än en Marbellabo är det mest upprörande inte att Yagüe låtit makten stiga henne åt huvudet, med lyxvilla, lyxbilar och plastikoperationer, utan att hon samtidigt låtit kommunen förfalla. Medan Yagüe levt i flärd har de offentliganställda exempelvis tvingats ta med eget toalettpapper till jobbet.

Tillslaget mot Marbella kommun kunde normalt ha uppfattats som ett dråpslag, men mottogs av de flesta innevånare med öppna armar. Nu återstår att se vilka konsekvenser utredningen får samt om kommunen får tillbaka åtminstone en del av de miljarder euro som förskingrats genom åren.

Nästa fråga är vilken framtid som väntar. En interimsstyrelse ska sköta kommunen fram till lokalvalet 27 maj nästa år. Befintliga partier har redan börjat förbereda sina kandidaturer och räkna med att det även kommer att uppstå nya partier. Nog vore det paradoxalt om historien från 1991 upprepar sig och Marbella får ett nytt missnöjesparti som seglar upp till makten. Ett spännande år väntar Marbellaborna, som dock får vara uppmärksamma på att inte hamna ur askan i elden.