De tre så kallade riksinternaten i Sverige har alla ganska många år på nacken. Grennaskolan är yngst med sina dryga 40 år. Lundsberg är äldst, skolan grundades redan 1896. Sigtunaskolan tjugo år senare, 1926. Bland deras mer celebra elever kan nämnas Sveriges konung, Carl XVI Gustaf.
Vid en jämförelse mellan de tre skolorna upptäcker man flera likheter. Men också del skillnader. Lundsberg är minst med cirka 200 elever, därefter kommer Grennaskolan med drygt 280 elever. Störst är Sigtunaskolan med nära 600 elever.

Knyta svenska kontakter
Till alla de tre skolorna kommer varje år utlandssvenskar, barn som ofta bott större delen av sitt liv utanför Sverige och vars föräldrar bor kvar i utlandet. Sigtunaskolan är den som tydligast profilerat sig gentemot dessa elever. Av drygt 300 internatelever är två tredjedelar utlandssvenskar.
—Här finns 65 olika länder representerade, berättar rektor Rune Svaninger. Någon enstaka elev är utländsk, men de allra flesta är utlandssvenskar, ett antal av dem från Spanien.

Rune poängterar att det är viktigt att integrera de elever som bor hemma, de så kallade dageleverna, med internateleverna. Förankringen i svenskheten är en del av poängen med att gå en svensk utbildning.
—Många har bott utomlands hela sitt liv, säger Rune. Vi vill ge dem en möjlighet att knyta äkta svenska kontakter.

Föräldrarna följer med på webben
Internatskolorna har alla en viss internationell prägel. Lundsberg, med bara 10 till 20 utlandssvenska elever, är kanske den med minst internationella inslag. De försöker dock ha ett europaperspektiv på utbildningen, ämnet Europakunskap står på schemat och de gör flera studieresor varje år, till exempel till Bryssel, Grekland och det gamla Östeuropa.

Skolledare Staffan Hörnberg berättar också stolt om ett webbaserat verktyg som de utlandsbosatta föräldrarna uppskattar mycket.
—De följer sina barns studiegång direkt på webben; närvaro, aktiviteter, prov, examensresultat, planering och omdömen. På så vis känner de delaktighet, kan lättare ge feedback och blir en bra coach för sitt barn.

Internationellt program för utlandssvenskar
På Grennaskolan är ungefär en fjärdedel av eleverna utlandssvenskar. Här, liksom på Sigtunaskolan, finns det internationella programmet IB (International Baccalaureat).
—IB tillkom på 1960-talet och syftet var att möta den allt mer mobila befolkningen, berättar Rune Svaninger. Ungdomarna kom i kläm när föräldrarna flyttade, de tvingades vandra mellan olika skolor och skolsystem runt om i världen.

IB följer samma läroplan och betygssystem oavsett var i världen du befinner dig. Examen hålls exakt samma klockslag överallt med externa bedömare som sätter betygen.
Idag finns 1 300 skolor som har IB, både Sigtunaskolan och Grennaskolan har lång erfarenhet av programmet.

Undervisning på engelska
De tre riksinternaten har alla högstadium och gymnasium med samhällsvetenskapligt- och naturvetenskapligt program. På Grennaskolan kan eleverna välja en inriktning som kallas ”speng” och där hälften av undervisningen sker på engelska. Till hösten startar en helt ny gymnasieutbildning, Turism & företagande.
—Turism intresserar ofta dem som har bott utomlands eftersom du är van att agera guide för vänner och bekanta, säger Caisa Björndal, marknadsansvarig på Grennaskolan, som själv har bott i Bryssel i fem år.
På Sigtunaskolan kan eleverna välja att få all undervisning på engelska från årskurs 9. Du kan också läsa det samhällsvetenskapliga programmet på engelska.

Förankring i svenskheten
Men för ungdomar som har bott utomlands en stor del av sitt liv handlar åren på en svensk gymnasieskola framför allt om att lära sig mer om det svenska.
—De får en rejäl dos av svenska språket, svensk kultur och svenska vänner, säger Caisa.

Hon menar att utlandssvenskarna har en social förmåga som är starkare än hos andra barn. De vet att det gäller att skapa kontakt snabbt.
—De är väl rustade för att bo på internat, fortsätter hon. Det kan vara tufft. Även om du får ett stort stöd behöver du kunna klara sig själv.
—Men gemenskapen dem emellan föds genom att de har bott på flera olika ställen. Du kommer från en kultur till en annan och blandningen av dessa två skapar en tredje. Platsen i sig är inte viktig utan det faktum att du har flera referensramar, att du inte riktigt vet varifrån du kommer.

Idylliska platser
Förutom av utbildningen, tror Rune Svaninger att deras elever lockas av Sigtunaskolans läge – en idyllisk, vacker liten stad, bara en kvart från Arlanda.
Idyllen får nog sägas återfinnas på alla tre skolorna. Grennaskolan i polkagrisarnas stad, på sluttningarna ned mot Vättern. Lundsbergs skola i de värmländska skogarna vid Hållsjön mellan Kristinehamn och Filipstad.
—Det är en stor trygghet att skolan är lokaliserad till natursköna omgivningar, utan de yttre hot som finns i stan, säger Staffan Hörnberg på Lundsberg.

Egen golfbana
På Lundsberg har man satsat oerhört mycket resurser på olika fritidsaktiviteter. Skolan har en egen golfbana, eget stall med personal så att eleverna kan ta med sin egen häst, en skyttebana och idrottsanläggningar med danssalar, styrketräning, med mera.
—Det handlar om att må bra, att kombinera studier med en kreativ fritid, säger Staffan.

På Grennaskolan finns tennis, golf, vattenskidor, basket, fotboll, innebandy, rodd, löpning, ridning, fäktning, skytte, teater, körsång, målning, silversmide, keramik, jazzdans och musik.
Sigtunaskolan lyfter fram sitt Estetiska Centrum som kungen invigde för fem år sedan. Här produceras, med eleverna som artister, en cd vartannat år.
—Vi är också den enda skolan i Sverige som tillhör NECIS, berättar Rune. En sammanslutning av tio europeiska internatskolor som regelbundet arrangerar skolmästerskap i en rad idrotter.
I mars åker de till exempel till Rotterdam för att delta i skomästerskapet i basket.

Ryktet inte sant
Men internatskolorna har också ett mindre idylliskt rykte att kämpa emot. Bilden som målas upp i filmen ”Ondskan” är det dock ingen av skolledarna som känner igen sig i. Caisa Björndal talar tvärtom om de mjuka värdena på Grennaskolan, en trygg studiemiljö och ett starkt vuxenstöd.

Staffan Hörnberg, Lundsbergs skola, menar att deras sociala klimat är mycket bra, inte alls vad de blivit beskyllda för.
—Ett tecken på det är att andelen flickor ökat. De är nästan lika många som pojkarna nu, säger han.
—Men skolan är inte självgående. Det krävs bra ledarskap för att hålla dumheterna i skick.

Staffan menar att mobbning är vanligare i andra sammanhang, att de i själva verket är bättre förberedda för att hantera konflikter.
—Vi har en fantastiskt utvecklande miljö. Min egen dotter går här och har vuxit, lärt sig ta ansvar och hänsyn. Du kan inte köra ditt eget race när du bor tillsammans med 30 andra flickor.
—Internatelever får en social skicklighet som är unik.

Läs mer på http://www.grennaskolan.se http://www.sshl.se och http://www.lundsbergsskola.se