Genom att jobba för liknande utbildningsstrukturer ska Europa bli mer attraktivt som utbildningskontinent. Bolognaprocessen syftar till att öka rörligheten, anställningsbarheten och Europas konkurrenskraft.
—Framför allt vill man profilera sig i förhållande till USA gentemot asiatiska studeranden, berättar Annika Pontén.

Jämförbara strukturer såsom utbildningsnivåer och poängsystem gör det lättare att flytta mellan universitet i olika länder. Behörigheten framgår tydligare och det blir enklare att se var i systemet en elev från ett annat land passar in.
—Det betyder till exempel att man i Spanien bättre förstår vad din svenska utbildning är värd och vilken nivå du ligger på, säger Annika Pontén. Det samma gäller för arbetsgivare.

Nytt svenskt system i år
I dag har till exempel den högre utbildningen i Sverige två nivåer, dels en grundläggande, dels forskarutbildningen. I Spanien är universitetsutbildningen uppdelad i tre olika titlar; diplomado (3 år), licensiado (5 år) och doctorado (doktorsexamen).
–”Diplomado” och ”Licensiado” är dock två olika vägar, den ena är inte en fortsättning på den andra, berättar Felix Haering på spanska utbildningsdepartementet.

Poängsystemet i Sverige har gett 20 poäng för varje termin på universitet eller högskola. Bolognaprocessen innefattar en mängd olika områden och varje land genomför de reformer de vill och i den takt de önskar. De stora förändringarna i Sverige genomförs den 1 juli år och innebär att ett år hädanefter ger 60 poäng samt att utbildningen delas in i tre nivåer; grundutbildning (3 år), påbyggnadsutbildning (2 år) och forskarutbildning (3 år).
Enligt Felix Haering genomgår det spanska utbildningssystemet samma reformer som i Sverige men på lite längre sikt.

Spanien går försiktigare fram
I Sverige genomförs reformerna på en gång och det blir en tydlig skillnad mellan det gamla och det nya. I Spanien går man försiktigare fram, gammalt och nytt körs parallellt och det gamla systemet försvinner inte helt och hållet förrän 2011-2012.
—Det här är en reform som innebär stora förändringar för utbildningssystemet i Spanien, säger Felix.

Förändringarna är dock påbörjade och redan i år anpassas den så kallade masterutbildningen (påbyggnadsutbildningen) och doktorsexamen till det nya. Den nya grundutbildningen beräknas komma igång 2008. Det är dock inte helt klart exakt hur denna första nivå ska se ut.
—Förslaget är att den ska vara fyra år, säger Felix. Det blir klart inom de närmaste månaderna.

Dynamisk process
Bolognaprocessen startade 1999. 29 länder anslöt sig direkt, Sverige var ett av dem. Nu består samarbetet av 45 länder och är alltså större än EU.
—Den geografiska gränsen utgörs av de länder som anslutit sig till Europarådets kulturkonvention, säger Annika Pontén.

Utbildningsministrarna träffas vartannat år, för två år sedan i Norge och i maj är det nytt möte i London. Till dess ska alla länder rapportera hur de jobbar.
Annika ser mest fördelar med Bolognaprocessen.
—Den har en enorm dynamik. Det var ingen som trodde 1999 att så många länder skulle reformera sina utbildningssystem.
—Nackdelen är att det finns ett stort tolkningsutrymme och alla länder genomför inte exakt samma reformer. Men det är ett bra sätt att närma sig varandra.

Sjugradig betygskala
Bolognaprocessen innebär också en sjugradig betygskala (så kallade ECTS-betyg) och ska främja europeiskt samarbete för kvalitetssäkring av den högre utbildningen.?
Sluttiden för processen är satt till 2010 men Annika tror inte samtliga länder har genomfört reformerna till dess och hon gissar att samarbetet fortsätter några år till.