Det är inte lätt att upprätthålla ”lagom” byggnation. Medan de som redan bor på Costa del Sol helst vill se så få nya hus som möjligt är intresset från utländska köpare stort. Miljövänner varnar oavbrutet för konsekvenserna av byggandet och menar att infrastrukturen inte klarar större belastning.

Politiskt har det tydligt framgått hur byggnationen utgör den viktigaste inkomstkällan - både för kommunerna i sin helhet som för korrupta individer. En kommun där det inte byggs är förr eller senare bankrutt. Därför har polititikerna ett allmänt (och eget...) intresse av en stabil befolkningstillväxt och byggnation.

Byggsektorn befinner sig för tillfället vid ett vägskäl, efter nästan tio år då det gått att sälja vad som helst till i stort sett vilket pris som helst. Siffror från fackföreningarna visar att antalet nyanställningar sjunkit med 30 procent sedan årsskiftet och i kommuner som Marbella har byggandet nästan avstannat helt.
En bekant spansk byggföretagare framförde sin oro för mig nyligen. De senaste korruptionsskandalerna har gjort det närmast omöjligt att erhålla bygglicenser i någon kustkommun. Dessutom har efterfrågan minskat.

Byggbolagen har kritiserats för överpriser, men de har samtidigt en känslig personalsituation att lösa. Den stora efterfrågan på byggarbetare de senaste åren har gjort att lönenivåerna skjutit i höjden. Många valde att sadla om när en helt outbildad murare fick ut minst 2 500 euro i månaden. Min byggbekant berättar att hans anställda fortfarande är vana vid en inkomst på cirka 4 000 euro i månaden.

Det har rått rena guldruschen inom byggsektorn på Costa del Sol, men lika mycket som arbetarna har tjänat, lika lite har de haft anställningstrygghet. Många hamnar nu i arbetslöshetskön och de som inte velat/kunnat förvalta sina inkomster under de goda åren kommer nu att få det tufft. Många av dem betalar på grund av prisnivån och ränteläget, allt dyrare hypotek på fastigheter som de själva varit med att bygga.

En annan negativ konsekvens som vi säkerligen får dras med lång tid framöver är de många fuskbyggen som gjorts de senaste åren. Vid sidan om de direkta byggöverträdelser som begåtts har en stor mängd fastigheter byggts både snabbt och slarvigt. Byggbolagen har haft bråttom att smida medan järnet varit varmt och många av arbetarna har varit outbildade som lockats till sektorn av de höga lönerna.

En sådan här kolumn avslutas lämpligtvis med ett konkret förslag på hur byggsektorn ska kunna regleras. Det är dock mycket svårt att råda bot, när spekulationen dominerar och många lokalpolitiker saknar både kompetens och intresse att försvara allmänhetens intresse.

Jag väljer att blunda under semestern, lägga mig några veckor i hammocken och återvända förhoppningsvis både utvilad och med större framtidsoptimism till hösten. Nästa nummer av Sydkusten kommer ut 7 september.

Trevlig sommar!