I alla fall lär man sig mycket när man har gäster, eftersom man gärna vill visa runt bland våra begivenheter på kusten. Tidningar och broschyrer studerades, och jag informerades om att det förevisas äkta spansk flamenco i Mijas varje onsdag klockan tolv, alldeles gratis. Vi har ju inte långt till Mijas från Fuengirola - men ni vet hur det är! Där man bor så bor man, och har inte så noga reda på vad som händer bakom nästa knut. Men det bör man!

Vimpelvimmel
I Mijas vimlade folkskaror överallt. Stora grupper traskade omkring, ledda av guider med röda vimplar och gula vimplar. Alla tittade lydigt åt vänster och höger och rakt fram, dirigerade av de viftande vimplarna. Utsikt, kapell, åsnor, gränderna i gamla stan,och slutligen arenan där flamenco skulle stampas fram. Vårt lilla gäng hade ju ingen vimpel att följa, så vi strosade runt lite hur som helst.

Till slut var det dags att se flamencoföreställningen, så vi frågade på en restaurang var det hela skulle äga rum. En vänlig kypare pekade och förklarade att vi skulle gå tillbaka samma väg som vi kommit. "Det är på torget bredvid åsnorna" log han. (Fast det senare visade sig att den aktuella arenan låg ett kvarter från hans krog, åt motsatt håll!) Men vi larvade snällt tillbaka till åsnorna, såg inte tillstymmelse till flamenco, och kände oss som åsnor. En av åsnesskötarna sa att dansen skulle ske i en park en bit bort, så vi gick dit och kollade. Men så lite flamenco har jag aldrig sett!

Nästa upplysning fick vi på turistbyrån, där vi tilldelades en karta med den aktuella platsen inprickad. Det rörde sig om stadens auditorium, den stora fina utomhusarenan. MEN, sa man, vid denna föreställningen skulle det INTE serveras vin eller tapas eller något annat, utan det skulle ske vid nästa föreställning, senare på eftermiddagen. Det kunde ju kvitta, tänkte vi, och pustade tillbaka in i gamla stan igen. Vi hittade så småningom vår arena, och där utanför serverades massor av sött vin och tapas! Samt utdelades gula solhattar till alla och envar. Flamencon var utomordentlig!

Blomsterprakt
En annan dag, med lite molnig morgonhimmel, tyckte vi att en biltur till Nerja skulle passa bra. Där hittade vi en fin parkering nära havet, vilket får anses som ett mästerstycke i denna turistmetropol. Så promenerades i charmiga, mycket spanska kvarter med konstfulla smidesräcken och prunkande hibiscus, bouganvilla och begonior fullkomligt sprutande nerför väggarna. Det klevs ut på "Europas balkong", och våra gäster imponerades storligen av utsikt och vågbrus - och restaurangpriser! Allt var stort och mäktigt - men lunch måste man ju ha!

En nyhet för mig var att ligga på en playa i Nerja, i en av de små vikarna under balkongen. Havet vräker sig in, och det dånar som åska då vågorna slår mot klipporna. En sådan dag badar man helst inte, men blir ändå saltstänkt och känner sig som en del av det tjusande, brusande Medelhavet. Mäktigt!

För det mesta njöt vi hemma i Fuengirola. Sol och strand och varmt badvatten samt festande på frestande restauranger under måne och stjärnor. Vi bor allt bra bra, vi nordbor som bebor kusten!