Registreringen av amnestilagen före utnämningsdebatten var ett grundkrav av Carles Puigdemonts parti Junts per Cat. Lagen stöds dock av hela sju olika grupper i parlamentet, som tillsammans har majoritet i kammaren. Det innebär att även om behandlingen kan dröja flera månader i senaten, där Partido Popular har egen majoritet, så väntas den gå igenom till slut. Reformen planerar att upphäva straffrättsligt, administrativt och ekonomiskt ansvar för brott relaterade till den katalanska självständighetsprocessen mellan 1 januari 2012 och 13 november 2023. Enligt tidningen El País berörs mer än 300 separatister och sammanlagt 73 polismän.

Amnestin täcker alla inblandade i den självständighetsrörelsen, från högsta till lägsta nivå. Den kommer att gälla personer som ERC-ledaren Oriol Junqueras, som inte längre kommer att vara belags med ämbetsförbud, och Carles Puigdemont som kommer att kunna återvända till Spanien utan rättsliga efterspel. Lagförslaget klargör samtidigt att amnestin för poliser inte innebär att deras handlingar ses som brottsliga. Domstolar kommer att vara skyldiga att tillämpa amnestin inom två månader efter att lagen godkänns, utan att beslutet påverkas av eventuella överklaganden.

Amnestilagen omfattar handlingar som är direkt kopplade till folkomröstningarna 2014 och 2017 samt sådana som vidtogs i syfte att uppnå Kataloniens självständighet. Vissa brott, som allvarliga våldsbrott, tortyr, terrorism och landsförräderi, kommer döremot inte att omfattas av amnestin. Det senare undantar individer som Laura Borràs, ordförande för Junts och dömd för korruption, samt Carles Puigdemonts personliga advokat, Gonzalo Boye, misstänkt för brott som inte heller har kopplingar till separatiströrelsen. Amnestin omfattar däremot de inblandade i proteströrelserna Tsunami Democràtic och CDR, trots att åklagarmyndigheten begärt åtal för terrorism i deras fall.

Den nya amnestilagen omfattar 16 artiklar och föreskriver total amnesti, inkluderat som sagt ekonomiska åtgärder. Detta innebär att borgen och pengar som hållits inne för olika processer kommer att annulleras. Detta gynnar flera katalanska ledare, som de tidigare regionpresidenterna Artur Mas och Carles Puigdemont samt tidigare vice regionpresidenten Oriol Junqueras. Emellertid kommer inga återbetalningar att göras för redan betalda belopp i fall med fastställda domar och det kommer inte heller att ges någon ersättning till dem som har dömts och suttit i fängelse.

Trots omfattande kritik om att amnestin annullerar brott, insisterar regeringen på att lagförslaget är klanderfritt och att liknande amnestier har genomförts i Europa sedan andra världskriget. Detta inkluderar länder som inte ens specificerar denna möjlighet i sina författningar, såsom Tyskland och Belgien. Syftet med amnestin uppges vara att återupprätta den politiska dialogen i relationen i Katalonien för att uppnå en normal samlevnad på nytt.

Den annonserade amnestin har föranlett omfattande protester runt om i Spanien och i flera fall även kravaller. Söndagen den 12 november samlade Partido Popular och Vox hundratusentals demonstranter, främst i Madrid där det enligt arrangörerna slöt upp närmare en miljon personer vid Puerta del Sol. PP-ledaren Alberto Núñez Feijóo meddelar att protesterna kommer att bestå tills det blir nyval, medan Vox-ledaren Santiago Abascal tänker anmäla amnestilagen till författningsdomstolen.