Det nya regelverket, som regleras genom Real Decreto 933/2021, innebär att företag måste samla in detaljerad information om sina kunder, inklusive personnummer, kontaktuppgifter, betalningsmetoder och reseuppgifter. Dessa data ska lagras i upp till tre år och delas via en digital plattform, ”Ses Hospedajes,” som är tillgänglig för brottsbekämpande myndigheter. Enligt regeringen, som citeras av finanstidningen Cinco Días, har 104.000 företag registrerat sig på plattformen under de första fyra dagarna, varav 95 procent är inom logisektorn.

Företagen kritiserar dock reformen som oproportionerlig och administrativt betungande. De anser att de tvingas utföra uppgifter som borde hanteras av säkerhetsmyndigheterna. Kraven medför praktiska svårigheter, särskilt för småföretag, att samla in och hantera de mängder av uppgifter som krävs.

Även dataskyddsexperter har riktat stark kritik mot reformen. Många menar att systemet bryter mot principerna om dataminimering och kan leda till allvarliga säkerhetsbrister. Flera juridiska experter har också ifrågasatt lagens legitimitet i förhållande till EU:s dataskyddsförordning (GDPR). De menar att det saknas en ordentlig konsekvensanalys, vilket gör att proportionaliteten i åtgärden inte har kunnat bedömas korrekt.

Organisationer som den Spanska hotell- och turistföreningen CEHAT planerar rättsliga åtgärder mot systemet. Bland deras invändningar finns risken för ekonomisk skada och försämrad kundupplevelse, särskilt om gäster vägrar dela känslig information.

Trots att de nya incheckningskraven redan trätt i kraft saknas viktiga detaljer i genomförandet. Den ministeriella förordning som skulle klargöra vissa aspekter av lagen väntas först om några veckor, vilket har lett till osäkerhet inom sektorn. Under tiden gäller äldre regler för vissa delar av industrin, vilket skapar förvirring, rapporterar El País.

Inrikesministern Fernando Grande-Marlaska försvarar systemet och betonar dess nödvändighet för att identifiera brottslingar. Under de senaste två åren har en pilotversion av plattformen använts, vilket resulterat i 18.584 identifieringar av efterlysta personer, enligt inrikesdepartementet.