Studien omvärderar en tidigare teori om att de spårade radioaktiva partiklarna främst skulle härröra från de franska kärnvapentesterna i Algeriet på 1960-talet. Resultaten har publicerats i Science Advances och bygger på omfattande provtagningar efter den kraftiga dammstorm som svepte över Spanien och stora delar av Europa i mars 2022. Forskare samlade in över 100 prover av det nedfallande dammet och analyserade isotoper av plutonium och cesium. Resultaten visar att de radioaktiva spåren motsvarar den globala bakgrundsstrålningen från de hundratals kärnvapensprängningar som genomfördes under 1950- och 1960-talet, snarare än de få franska tester som tidigare pekats ut som huvudkälla.

Trots att förekomsten av radioaktiva spårämnen kan låta oroande understryker forskarna att nivåerna är extremt låga och inte utgör någon hälsorisk. Halterna av cesium-137 som uppmättes i proverna låg på 14 bequerel per kilo, långt under EU:s gränsvärden för livsmedel (1.000 Bq/kg för vanliga produkter och 400 Bq/kg för barnmat).

Dammstormarna har dock andra negativa hälsoeffekter, särskilt för personer med luftvägsproblem. Enligt tidigare studier ökar varje 10 mikrogram per kubikmeter av inandat sahariskt damm risken för dödsfall i hjärt-kärlsjukdomar med två procent. De två senaste stormarna, 2020 och 2022, beskrivs av forskare som de kraftigaste i modern tid och kan vara ett tecken på förändrade meteorologiska mönster.

Forskarna bakom studien betonar att deras arbete inte bara ger nya insikter om radioaktiv spridning utan också om hur atmosfäriska fenomen transporterar partiklar över långa avstånd. Med klimatförändringarna kan dessa stormar bli allt vanligare, vilket kan få konsekvenser både för luftkvalitet och ekosystem i Europa.