Ternera mötte inte upp på en kallelse till förhör i Madrid 6 november. Han framförde inte heller någon motivering men publicerade samma dag en insändare i den baskiska tidningen Gara, där han kallar den nya processen mot honom för en "fars".

Ternera misstänks ha varit högste ledaren för ETA 1987 och som sådan ha beordrat attentatet mot Guardia Civils förläggning i Zaragoza. Elva personer dödades vid attentatet, fem av dem små barn.

Josu Ternera greps senare i Frankrike och dömdes till sju års fängelse för samröre med ETA. När han senare utvisades till Spanien fann domstolen att han inte kunde dömas på nytt för samma brott och försattes på fri fot. Han blev sedermera invald i det baskiska regionalparlamentet som ledamot för radikala Batasuna.

Högsta domstolen tror sig ha bevis som kan fälla Ternera för mord, vilket är en annan brottsrubricering än terroristsamröre.

Vill du hålla dig regelbundet informerad om det viktigaste i Spanien? Prenumerera på Veckans Sydkusten! © Sydkusten Media S.A.