Spaniens stränga karantän och paralysering av i princip all produktion, sätter tydliga spår i ekonomin. I regeringens stabilitetsplan för 2020-2022 som presenterats för EU, uppskattas en kraftig nedgång på 9,2 procent under 2020 och därefter en återhämtning på 6,8 procent under 2021. Arbetslösheten beräknas stiga till 19 procent i år.

Planen beskrevs vid en presskonferens i fredags 1 maj. Regeringens prognos är sämre än den som Internationella valutafonden gjort, men kan ändå vara otillräcklig i ljuset av de senaste BNP-uppgifterna. Statistikmyndigheten INE konstaterade i torsdags en nedgång med 5,2 procent på bara ett kvartal – den sämsta siffran sedan inbördeskriget.

Enligt regeringen följs kollapsen av en återhämtning på 6,8 procent 2021, som i det här fallet är mer optimistiskt än valutafondens förväntningar. I planen beskrivs att nära två miljoner heltidsjobb kommer ha gått om intet i slutet av året. Enligt regeringskällor tas inte effekterna av det tillfälliga permitteringarna med i de beräkningarna och i själva verket rör det sig om en miljon förlorade arbetstillfällen.

I takt med nedtrappningen av karantänen och en ökad efterfrågan, kommer den spanska ekonomin utvecklas i form av ett osymmetriskt V, enligt finansminister Nadia Calviño. 
– En kraftig nedgång i den ekonomiska aktiviteten under andra kvartalet, följs av en gradvis återhämtning under årets andra hälft och därefter en kraftig tillväxt under 2021, förklarade hon under fredagens presskonferens. Calviño menar att de tidigare nivåerna inte nås förrän 2022, men att även detta är osäkert på grund av risken för en andra virusvåg till hösten. Skatteministern, María Jesús Montero uttryckte å sin sida att Spanien kommer att återhämta sig från krisen, och att skillnaden är att denna gång ska ingen lämnas utanför. Regeringens taleskvinna beskriver kraschen som tillfällig.

Arbetslösheten beräknas stiga till 19 procent i år och sjunka till 17,2 procent nästa år – en minskning som verkar liten mot bakgrund av den förväntade återhämtningen och som enligt El País bara kan förklaras med att det rör sig om genomsnitt. I slutet av 2020 kommer arbetslöshetssiffran troligen vara mycket hög.

Under förra lågkonjunkturen nådde arbetslösheten 27 procent. Men gällande den nuvarande krisen råder fortfarande stor ovisshet, då ekonomin befinner sig nästintill i dödläge och utvecklingen är avhängig av hur lyckosam nedtrappningen av karantänen blir och hur snabbt den går. Permitteringar, bankgarantier och förbättrade villkor för finansiering, som erbjuds från den europeiska centralbanken, mildrar effekterna.

Samtidigt är osäkerheten stor kring hur mycket turismen, hotell- och restaurangbranschen och småföretagarna kan återhämta sig i en verklighet med minskad efterfrågan på många tjänster. Liksom huruvida marknaderna reagerar på bristen på ett gemensamt europeisk svar på krisen. Något som skulle kunna försvaga återhämtningen.

Ett statligt underskott som i år beräknas bli 10,3 procent, innebär den största klyftan i de offentliga finanserna sedan 2012. Statsskulden stiger till 115 procent av BNP. Och regeringen specificerar inte hur 2021 blir, just när det är som störst risk att de nordeuropeiska länderna pressar europeiska centralbanken att sluta köpa upp skulder i ett läge när de redan har återhämtat sig.

De antagna åtgärderna för att stimulera ekonomin kostar 35 miljarder euro, av vilka 17 miljarder motsvarar permitteringar. Enligt El País täcker tyder summan på att regeringen endast räknar med att stödet kommer att behövas 3-4 månader. Totalt ökar myndigheternas utgifter med cirka 55 miljarder euro, motsvarande tio procent, inklusive uppköp av skyddsmaterial för sjukvårdspersonalen. Skatteintäkterna sjunker samtidigt med 25 miljarder, fem procent.

Enligt skatteministern bidrar de tillfälliga permitteringarna (ERTE) till att begränsa inkomstbortfallet. Dessa står själva för 2,4 procent av inkomstbortfallet. Enligt El País är det beräknade inkomstfallet dock i underkant och prognoserna allt för optimistiska. Det kan betyda att både underskottet och skulden ökar ytterligare.

Gällande åtgärder för att täppa igen hålet i statskassan har skatteministern avvisat att det skulle kunna bli tal om nedskärningar. Hon nekar också till att det ska skapas nya skatter, vid sidan av de redan planerade: den så kallade Google-skatten, en skatt på finansiella transaktioner, en grön skattereform samt en förstärkning av kampen mot bedrägeri — skattehöjningar till ett värde av fem miljarder euro som har utlovats under två år.

Detta är inte fråga om en ekonomisk kris. Ännu. Men kraschen har försämrat de ekonomiska förhållandena, som enbart kommer att bli värre. De avancerade ekonomierna har redan mottagit kraftiga slag från aktiemarknaderna, endast tillbakahållna av ett agerande från centralbankerna som saknar motstycke. Regeringarna har också tagit fram det tunga artilleriet, även om det europeiska svaret låter vänta på sig. Men i bästa fall kommer ekonomin i västländerna inte börja sin återhämtning förrän sista kvartalet i år, och då tror experterna att vi kommer få se en andra våg av viruset.

När pandemin påbörjar sin förvandling från sanitär till ekonomisk kris, kommer de som redan hade ett tungt bagage av skulder, arbetslöshet och sämre struktur, lida mest. Italien är värst drabbat men Spanien och Portugal kommer tätt efter. Den spanska ekonomin inledde coronakrisen med en statsskuld på nära 100 procent av BNP och en arbetslöshet på 13 procent.

Det är troligt att statsskulden snart uppgår till 120 procent och att arbetslösheten fördubblas. Spanien gjorde sina läxor under förra lågkonjunkturen och kapitaliserade sina banker (med hjälp av EU) samt förbättrade sin exportpotential (något som inte hjälper just nu när den globala marknaden har kollapsat), men löper stora risker från och med nu, konstaterar el País.