Åren går, men skillnaderna består. När det gäller skatter är det inte det samma att bo i en region som i en annan. De autonoma regionerna har möjlighet att själva fastställa flera olika skatter, däribland förmögenhets-, arvs- och gåvoskatt. De kan ändra skattesatser och applicera olika avdrag och förmåner, som gör att skattebetalarna betalar olika mycket beroende på var de bor.

Skillnaderna kan vara väldigt stora och till och med överstiga tiotusentals euro, för samma typ av skatt. De stora geografiska skillnaderna framgår i en ny rapport som ligger till grund för finansministern María Jesús Monteros avsikt att genomföra en skatteharmonisering. Det skriver tidningen El País.

Arvs- och gåvoskatterna är de som kan variera som allra mest. Det beror inte enbart på att regionalstyrena fastställer dessa till hundra procent, utan även på att beloppet att betala växer i takt med att släktskapet med den avlidne minskar. Det vill säga att det är stor skattemässig skillnad om en son eller partner ärver, mot om det är ett syskonbarn som gör det.

När det gäller ättlingar under 21 år betalar de endast en symbolisk summa i regioner som Andalusien, Asturien, Balearerna, Kanarieöarna, Kantabrien, Castilla-La Mancha, Galicien, Extremadura, Madrid, Murcia, Navarra och Baskien. I Castilla y León och La Rioja betalar de ingenting alls, så länge inte summan överstiger 400.000 euro. I Aragonien betalar minderåriga arvtagare ingenting, så länge inte arvet överstiger tre miljoner euro.

I rapporten ges ett exempel med en ensamstående person på 30 år som ärver tillgångar till ett totalt värde av 800.000 euro från en förälder, varav 200.000 euro avser den avlidnes bostad. I detta fall uppgår skatteskillnaden mellan den dyraste och billigaste regionen till hela 100.000 euro. I Asturien måste arvtagaren betala 103.135 euro i skatt, medan hen inte betalar något alls i Andalusien, Kantabrien eller Galicien. Den andra dyraste regionen i detta fall är Castilla y León, där skatten uppgår till 81.000 euro. Madrid, Extremadura och Murcia har även de generösa förmåner och skatten uppgår till mindre än 2.000 euro.

När det gäller gåvor är klyftan ännu större. För en gåva på 800.000 euro från förälder till barn kan skillnaderna mellan regionerna komma upp i hela 200.000 euro. Regionerna med störst gåvoskatt är Castilla y León och Extremadura, med 200.122 euro. De följs av Aragonien, Asturien och Valencia. I Kantabrien betalar mottagaren ingen skatt alls och i Madrid, Andalusien och Murcia blir den i detta fall 2.000 euro.

Förmögenhetsskatten “impuesto sobre el patrimonio”, är den avgift som har störst fokus i debatten om skatteharmonisering. De flesta av Spaniens grannländer har tagit bort denna skatt helt, medan Spaniens regering tvärtom beslutat att ge den en obestämd giltighetstid från och med 2021. Den spanska förmögenhetsskatten togs bort 2008, men återinfördes 2011 och har sedan dess förlängts år från år.

Skattesatsen varierar beroende på region och ligger i princip på mellan 0,2 och 3,5 procent. Extremadura har den högsta skattesatsen, i skarp kontrast till Madrid som är den enda region med ett avdrag på hela hundra procent. För en förmögenhet på 800.000 euro uppgår förmögenhetsskatten i Aragonien till 1.164 euro, medan innehavaren i Madrid, Álava och Biscaya inte betalar något alls. Om förmögenheten ligger på så mycket som fyra miljoner euro, betalar innehavaren i Extremadura 59.000 euro, medan skatten i Madrid fortfarande är noll.

När det gäller stämpel- och överföringsskatt som appliceras vid fastighetsköp, är de lägst i Madrid, Navarra, Kanarieöarna, Baskien och La Rioja och högst i Kantabrien, Katalonien, Galicien och Valencia. I rapporten ges ett exempel där beloppen för överföringen av en fastighet som inte är avsedd som förstabostad, varierar mellan 15.000 och 750.000 euro.

Avseende inkomstskatten är det endast en del som bestäms regionalt, men det kan i vissa fall påverka den slutliga skatten betydligt. I ett exempel med en 65-årig ensamstående arbetare utan barn eller funktionshinder, beskattas en låg- och medelinkomsttagare (upp till 45.000 euro) som mest i Katalonien och Navarra medan hen betalar minst i Baskien och Madrid. För en arbetare med en årsinkomst på upp till 16.000 euro är skattetrycket lägst i Madrid, Kanarieöarna och La Rioja.

För dem med en årsinkomst på mellan 45.000 och 110.000 euro, ändras kartan något. Navarra är fortfarande den region med högst inkomstskatt, tillsammans med Extremadura och Aragonien. Medan för inkomster på mellan 110.000 och 300.000 euro upptas andra och tredjeplatsen av Valencia och Extremadura. Från 300.000 euro och uppåt är Valencia regionen med störst skattetryck, följd av Navarra och La Rioja. Madrid fortsätter att vara den region som har lägst inkomstskatt för dem med inkomster över 110.000 euro.