Regeringspartiet PSOE och flera av dess samarbetspartners, i det här fallet de regionala partierna Junts och PNV, hade ursprungligen föreslagit en förlängning av de särskilda vinstskatterna för både banksektorn och energibolagen. Deras övervinster samtidigt som Spanien led en energi- och inflationskris föranledde införandet av de exceptionella skatterna 2022. Målet var att öka skatteintäkterna med upp till 4.5 miljarder euro, som skulle brukas till att stötta de sektorer och familjer som drabbats värst av energikrisen, rapporterar tidningen El País.

Energibolagen opponerade sig från första stund starkt till den nya skatten, och genom intensiv lobbying och strategiskt politiskt stöd från Junts och PNV – partier som ofta representerar specifika regionala intressen i Katalonien och Baskien – har regeringspartiet tvingats avstå från en förlängning av den särskilda vinstskatten. Repsol hävdade bland annat att en skatt riktad mot energibolagens vinster missgynnar investeringar och försämrar förutsättningarna för att kunna investera i förnybar energi och hållbara projekt.

Regeringen väljer däremot att göra den befintliga vinstskatten för banksektorn permanent, trots invändningar från banker och näringslivsföreträdare. Den kommer att tillämpas under ytterligare tre år. Beslutet att behålla specialskatten enbart för banksektorn, medan energibolagen undantas, har lett till skarp kritik från oppositionspartier och medborgargrupper, som ser detta som ett steg tillbaka i arbetet för social rättvisa och ekonomisk fördelning.

Det slopade energiskatteförslaget väcker frågor kring regeringens förmåga att genomföra en hållbar och rättvis ekonomisk politik. I ljuset av de enorma vinster som energisektorn har redovisat under de senaste årens energikriser menar kritiker att regeringen försummat ett viktigt tillfälle att skapa en mer jämlik ekonomisk fördelning. Skatten skulle ha bidragit till ökade intäkter för att finansiera välfärdstjänster och lindra effekterna av de höga energipriserna för konsumenter.