Det förefaller som om krisen även slår mot enskilda individers förmåga eller intresse av att sköta sina husdjur. Tyvärr händer det inte bara att djuren överges, utan en del har även varit föremål för grym misshandel.

Man bör aldrig generalisera, men det är allt för många spanjorer som har en närmast sjuklig relation till djur. Det blir visserligen bättre och nya lagar bidrar till att skydda djuren. Det finns dock tydliga exempel, inte minst i språket, på ett närmast stört förhållande till andra arter.

Den som vill beskriva ett asocialt beteende hos någon tillgriper lätt uttrycket “beter sig som ett djur” (se comporta como un animal). Uttrycket är lika gammalt som vanligt och speglar en föga smickrande syn på djur. Paradoxalt nog brukar man med uttrycket beskriva beteenden som sällan eller aldrig förekommer bland djuren.
Ett annat skrämmande språkexempel är “behandlas värre än en hund” (tratado peor que a un perro). Med detta är det underförstått att hundar är till för att misshandlas. Beteenden som är så djupt rotade att de speglas i språket försvinner inte från en dag till en annan. Vi har dock sett exempel där samhället snabbt kan ställa om sig när medvetandegraden når en viss nivå. Låt oss hoppa att den tiden snart är kommen när det gäller behandlingen av djur i Spanien.

Det som debatteras i Spanien i dagsläget är dock inte omsorg om djuren, utan energipolitik. Den nya oljekrisen, orsakad av oroligheterna i arabvärlden, innebär nya ekonomiska utmaningar för Spanien. Energiberoendet är enormt och regeringen har inte varit sen att vidtaga en av de mest uppmärksammade åtgärderna på länge. Det gäller sänkningen av den maximala hastighetsgränsen från 120 till 110 kilometer i timmen. Syftet är att minska bensinkonsumtionen och spara miljontals euro.

Journalistens uppgift är att informera allmänheten på ett så objektivt och lättbegripligt sätt som möjligt. Samtidigt är det myndigheternas uppgift att vara så transparenta som möjligt och förankra sina beslut. När det gäller sänkningen av hastighetsgränsen måste jag dock erkänna att det finns flera aspekter som är svåra att begripa och än mer återge. Den första gäller den påstådda besparingen genom åtgärden. Enligt inrikesministern Alfredo Pérez Rubalcaba leder en sänkning från 120 till 110 kilometer i timmen till en minskning av bränsleförbrukningen på sammanlagt 15 procent (bensin). Frågan är dock hur stor andel av trafiken som färdas i mer än 110 kilometer i timmen. Den torde vara noll i innerstäder.

Det andra är i vilken utsträckning det är regeringens uppgift att hålla nere bränslekonsumtionen. Staten tjänar som bekant stora summor på bensinskatten, så är det någon som borde vara intresserad av att spara borde det vara de egna bilisterna. Om dessa anser sig ha råd att köra fort, trots rekordhöga bränslepriser, borde det inte vara statens bekymmer.

Samtidigt uppmuntras kollektivåkning mer än någonsin av myndigheterna. Här kan vi på Sydkusten däremot dra vårt strå till stacken. De närmaste månaderna arrangerar vi nämligen flera spännande bussresor, där vi kan vara upp till 50 personer som delar färdmedel. Var sålunda både sparsam och miljövänlig och följ med närmast till Ronda 14 mars. En garanterat minnesvärd upplevelse!