Tidigare i år valde IMW (Institute of Masters of Wine) Peter Sisseck att bli den första som får deras Winemaker´s Winemaker Award. Peter Sisseck är dansken bakom Pingus, Spaniens utan tvekan, dyraste vin – långt över 600 euro per flaska! Den billigaste jag kunde hitta, om man kan tala om billig i det här sammanhanget, var en Pingus 2007 till priset 585 euro plus 18 procent moms – vilket blir lite mer än 690 euro!

Det är naturligtvis inte Peter Sisseck´s fel att hans vin är så dyrt. Han har bara gjort ett så bra vin som han kan, resten är marknadens påverkan.

Gör så gott han kan
När jag mötte Peter för några år sedan sa han: ”Jag lever för att göra ett bra vin men på mina fem (5) hektar kan jag bara göra några få tusen flaskor. Det räcker inte till alla som vill ha. Visst kan jag köpa in druvor utifrån och det gör jag också. Men, då är det inte Pingus utan Flor de Pingus. Pingus växer bara på de gamla vinstockar som finns på mina fem hektar."

Han berättade att han säljer allt sitt vin till en vinhandlare i Barcelona, Kim Villas, som sedan säljer vinet vidare. Han minns också att han sålde sin första årgång från 1995 för 5 000 pesetas per flaska. Det var det vinet som med några hundra flaskor kom in på Systembolaget och såldes för 795 kronor. Flaskorna tog snabbt slut!

Parker-effekten
Vad var det som gjorde att första vinet producerat av en ung dansk, blev en sådan succé? I det här fallet var det den amerikanske vingurun Robert Parker, som också kallas för världens mest inflytelserika vinskribent. Parker sa om Pingus -95: “One of the greatest and most exciting young red wines I have ever tasted." Det var de här orden som gav Pingus rejält med luft under vingarna.

Men det är inte bara priset på Pingus som stigit tack vare Parkers omdöme. Jag är mycket förtjust i Rhone-viner och speciellt från den berömde vinbonden Guigal. Det är Robert Parker också. Så 1987 när Guigal skulle släppa en ny Cote Roti, La Turque 1985, var hela vinvärlden spänd att se vad Parker skulle säga. Han gav La Turque 100 poäng av 100 möjliga.

Otrolig prisstegring
Guigal säljer alltid sina viner i februari och det var inte många minuter efter han öppnat, som han sålt slut på La Turque. Detta trots att han satt en häftig prislapp på sina tusen lådor. En låda vin för 1 000 euro! Några få månader senare såldes en låda La Turque 1985 för 5 000 euro. Men det var bara början. Ytterligare några månader hölls en ny vinauktion. Det nya priset blev 1 000 euro per flaska! Snacka om Parker-effekt.

Smuggelgods
Själv lyckades jag köpa med mig en flaska av La Turque 1985 på en restaurang i Lyon till det ”billiga” priset av 945 franc – ungefär samma belopp i svenska kronor. Men det var först efter att vi ätit en god middag och jag fick smussla med flaskan så att ägaren inte såg. Ägaren ville att man drack upp flaskan på hans restaurang. Jag ville vänta till vinet blev moget. En vänlig sommelier förstod min syn på saken!

Mina vintips som inte kostar så mycket:

QUINTALUNA 2010
Rueda
Quintaluna betyder månskärvan eller ordagrant en femtedel av månen. Den görs till 40 procent av unga Verdejo-druvor och 60 procent gamla rankor, som är så gamla att de kommer från 1800-talet. Dessa plantor har inte behövt yppas men har ändå klarat sig från vinlusen. Det tror man inte när man dricker vinet. Ungt, friskt och fräscht med citron och persika i doften. Priset är under sju euro. Jag tycker att det är ett kanonpris!

FINCA VILLACRECES PRUNO 2009
Ribera del Duero
Till Pruno använder Finca Villacreces Tempanillo-druvor, som är yngre än tjugo år och skall ge ett fruktigt och ungdomligt vin. Men jag tycker ändå att Pruno har en väl så kraftig smak efter tolv månader på ekfat. Parker har gett det 91 poäng och det tycker jag är bra för ett vin som kostar runt tian.

VIÑA ARDANZA RESERVA ESPECIAL 2001
Rioja
Det här vinet kommer från min klassiska favoritbodega, La Rioja Alta. Deras viner är alltid fantastiskt välgjorda och denna Ardanza än mer så. Det här vinet från 2001 är klassat som Especial Reserva och är det enda vinet förutom 1964 och 1973 som fått denna heder. Det visar sin oförglömliga elegans, intensitet och långa eftersmak som det har fått av tio års lagring. Parker ger det 94 poäng och jag tycker att priset är ett fynd runt 20 euro!