Valet av ärkebiskopen i Buenos Aires Jorge Bergoglio som ny påve fyller samtliga förstasidor i de spanska rikstidningarna, men både den tryckta pressen, tv-kanalerna och radiostationerna har i veckor analyserat minsta detalj och rykte, allt sedan Benediktus XVI annonserade att han drar sig tillbaka.

Det är naturligt att det en dag som idag uppmärksammas i Spanien utnämningen av den första latinamerikanska påven. Men varför detta enorma intresse från de spanska medierna under så lång tid? Motsvarar det intresset hos allmänheten?

Jag vill påstå att det inte är på det viset. En majoritet av spanjorerna har en ointresserad eller till och med skeptiskt syn på den katolska kyrkan. Trots det har de serverats expertkommentarer från präster, biskopar och kardinaler dag ut och dag in ändra fram till utnämningen av påve Franciscus och naturligtvis även de följande timmarna.

Mitt intryck är att många av mina spanska kollegor förväxlat aktualitetsvärdet med dess verkliga innebörd. Valet av ny påve rymmer en mängd för pressen närmast oemotståndliga ingredienser. En grupp kardinaler som låser in sig under stort hemlighetsmakeri, en stor folkmassa som vakar kring en skorsten, med mera.

Verkligheten är dock den att de flesta spanjorer idag är betydligt mer intresserade för vad som ska ske med ekonomin och sysselsättningen än vad Guds förmodat närmaste talesman på jorden heter.