Aldrig tidigare har en medlem av kungafamiljen delgivits misstanke om brott och det är också en unik debatt som vidtagit. Den har fått ytterligare fart efter statsåklagarens uppseendeväckande beslut att överklaga misstankarna mot prinsessan Cristina.

Jurister hävdar att det inte finns saklig grund för att misstänka prinsessan för brott, trots att hon suttit med i styrelsen i stiftelsen Nóos och är partner till 50 procent med Urdangarín i bolaget Aizóon. Domaren Castro hävdar att det finns inte mindre än 14 indicier om att prinsessan Cristina som minst kände till och stödde makens affärer. Hon befinns vidare ha varit en avgörande kugge i nätverket för att uppnå de miljonkontrakt som är under granskning.

Antikorruptionsåklagaren, som hittills arbetet sida vid sida med domaren i den uppmärksammade utredningen, har alltså överklagat beslutet med en lika omfattande argumentering som domarens för att kalla prinsessan. Han hävdar att domaren inte har ett enda bevis, utan endast indicier. För några är åklagarens argumentation glasklar medan andra finner att det uppmärksammade överklagandet är ett bevis på att kungahuset försöker styra de juridiska myndigheterna.

Förhöret av prinsessan har tills vidare skjutits upp och en del menar att det aldrig kommer att bli av. En grupp anser att det värsta som kan ske för kungahusets anseende är att prinsessan lyckas undgå åtal, då det kommer att lämna en permanent skugga av misstankar.