Det är inte så lätt att försöka gestikulera att "jo, hon har visst bältet på sig, fast det syns kanske inte", så till slut beordras jag att svänga av vid La Cala de Mijas. Eskorterad av två motorcykelekipage visas jag till sidan i en rondell.

Den förste guardiacivilpolisen kommer fram och hälsar vänligt men bestämt. Min förståndshandikappade dotter, som älskar både motorcyklar och poliser, är helt till sig.

"Hon har inte bältet på sig", förkunnar polisen. – Jo då, det är bara att min bilmodell saknar trepunktsbälte i mitten, förklarar jag. Jag öppnar backdörren för att visa bältet och vi har fullt sjå att hålla min dotter kvar i bilen,

– Visa polisen bältet, uppmanar jag min dotter, varpå hon stolt visar upp sitt skärp..! Båda guardiacivilpoliserna inser snart situationen och ber om ursäkt för besväret.

Jag tackar dem för deras omtanke och förklarar vidare att jag inte sätter min dotter vid fönsterplats, där det finns trepunktsbälte, då hon kan komma åt dörren.

Vi får slutligen köra vidare och blir vänligen hjälpta att komma ut igen ur rondellen och vidare hemåt. Min dotter är helt upprymd av uppmärksamheten vi fått av två motorcykelpoliser,

Spanska poliser är som regel ytterst vänliga och tillmötesgående. Även i de fall de tvingas ingripa på grund av exempelvis en trafikförseelse. Naturligtvis finns det undantag och vi har med jämna mellanrum mottagit klagomål till redaktionen från läsare som känt sig inte bara orättvist behandlade, utan direkt diskriminerade av spansk polis.

Grundläggande för att bli korrekt bemött av en spansk polisman är vilken attityd man själv visar. Den som från första sekunden utstrålar nonchalans och överlägsenhet har mycket att förlora.