Det har hållits ett flertal generalstrejker i Spanien sedan Francos död. Med få undantag har alla vara verkningslösa. Dock ska det betonas att Spanien i många bemärkelser har förändrats. I krisens kölvatten ifrågasätts idag det mesta.

Politikerna är hårt pressade och står lågt i kurs. Även om den konservativa PP-regeringen försöker ignorera strejken ska man inte ta för givet att det åter blir en urvattnad variant. Sällan har så många spanjorer varit så missnöjda. Lägg därtill självständighetsanspråken i Katalonien och Baskien som kommer att leda till stor uppslutning, så kanske vi står inför den största protestaktionen i Spanien i demokratisk tid.

Generalstrejk under hot

Med erfarenhet av tidigare generalstrejker är det samtidigt stor risk att det inte blir fråga om en protest i demokratisk bemärkelse. I teorin är det ju fritt för var och en att välja om han eller hon ansluter sig till generalstrejken.

Problemet är att medan facket anklagar arbetsgivarna för att inskränka strejkrätten är strejkvakterna inte sena att hota dem som håller sina verksamheter öppna. Mer än ett lås till butiker och arbetsplatser har garanterat täppts till med silikon under natten.

Imorgon får vi analysera konsekvenserna av strejken, men räkna redan nu med att den varit en succé enligt facket och ett fiasko enligt regeringen.