Blev dubbelt så dyrt

Sydkusten har träffat den framgångsrika svenska tränaren och fick en annan bild av den på ytan så fantastiska anläggningen uppe i Mijas-bergen strax norr om La Cala. Upprepade löften och svek höll på att kosta Suzanne Mohammed allt hon under alla år slitit och lidit för. Men, vad som var nära att bli en mänsklig tragedi, har vänt till att bli en underbar solskenshistoria. Och allt tack vare "guldklimpen" Fanus!

Vi börjar därför denna historia när Suzanne för drygt tre år sedan reste till England och till en av världens största hästauktioner - Tattersalls i Newmarket. Med en katalog tjockare än den tjockaste bibel läste Suzanne, sida upp och sida ner, allt om varje enskild häst, innan hon till slut fastnade för just Fanus. Hon hade bestämt sig för att investera 2 000 guiness (motsvarande nära 30 000 kronor) i en ny häst - ett engelskt fullblod! När budgivningen gick över den gräns hon satt sig själv kände hon sig ändå tvingad att haka på. Den envisa stockholmskvinnan, som nästan är född på galoppbanan i Täby (på Danderyds sjukhus) hade bestämt sig. Det var just den här hästen hon skulle ha. Och det fick hon också till slut - till det dubbla priset! Lycklig som en stallhund och 4 000 guiness "fattigare" återvände hon till Sverige.

Medan Suzanne berättar detta sitter vi - märkligt nog! - på en liten restaurang i La Cala som heter (ja, just det!) Newmarket. På väggen inne i restaurangen hänger numera också ett fotografi på Fanus.

Oproffsigt och osportsligt

Spanien i allmänhet och Andalusien i synnerhet har en lika lång som djup tradition när det gäller hästar. Men då har det handlat om annat än galoppsport. Faktum är att det i ett så utpräglat hästland som Spanien faktiskt bara finns tre galoppbanor: en i San Sebastian, en i Tarragona och nu den nya banan i Mijas. Ytterligare en magnifik anläggning - med två gräsbanor och två grusbanor för galopp och dessutom en travbana - håller på att färdigställas i Sevilla. Beräknas vara klar till sommaren nästa år. Det ryktas (hoppsan!) också om att galoppbanan i Madrid, som försattes i konkurs för några år sedan skall rekonstrueras. Under många år har det tillhört traditionen att tävla med galopphästar på stranden i Sanlucar de Barameda, strax norr om Cádiz. Den professionella erfarenheten av galoppsport är begränsad och enligt Suzanne ägs och styrs galoppanläggningen i Mijas av "några iskalla affärsmän med en arrogant attityd till hästar, tränare och hästägare".

När vi frågar Suzanne om hur det oprofessionella yttrar sig berättar hon: "En galopphäst är som vilken vältränad idrottsman som helst och när en häst, som springer för fullt, sätter ner hoven i marken så handlar det om två tons påfrestning på benet. För att undvika skador får då underlaget absolut inte vara alltför hårt. Därför är skötseln av banan så viktig. Eftersom det är så torrt här nere på kusten är det viktigt att banan vattnas ordentligt."

Och plötsligt blir det inte svårt att förstå skillnaden mellan en välskött och vanskött galoppbana.

"Tyvärr är det inga hästmänniskor utan istället affärsmän som, åtminstone hittills, haft det totala inflytandet över alla beslut som tagits. Publiken och omgivningarna har man ägnat sig åt helhjärtat medan hästarna och vi tränare kommit i kläm. Men det börjar bli bättre.", konstaterar Suzanne medan hon häller upp en spann kraftfoder åt Fanus.

Satte allt på spel

När Suzanne bestämde sig för att flytta sina hästar - tre egna och en i träning för annan ägare - från Sverige till Spanien var det en rejäl chansning. Det visste hon. Däremot hade hon underskattat graden av svårigheter hon skulle komma att möta från de ansvariga för anläggningen i Mijas. Själva transporten av hästarna gick utan problem. Chaufförerna turades om att köra på nätterna och hästarna rastades på dagarna. Efter fyra dagar och tre stopp (i Bremen, Lyon och Tarragona) kunde hästarna en fredagsmorgon i början av februari i år flytta in i sitt nya hem på Mijasbanan. Sedan började problemen för Suzanne.

Hon hade blivit lovad att tävlingarna skulle komma i gång i mars. men datumet ändrades sedan till april, och så till juni. Och innan första tävlingen arrangerades hade det hunnit bli den 1 juli (!). Inga tävlingar att kunna ställa upp i och därmed inte heller några prispengar att slåss om är naturligtvis för en professionell galopptränare rena mardrömmen. Utgifter utan inkomster höll på att knäcka Suzanne ekonomiskt. "De ansvariga visade ingen som helst förståelse för den situation de lurat in mig i. I stället krävde de full boxhyra och hotade med att jag inte skulle få ställa upp i någon tävling om jag inte accepterade deras villkor", berättar hon för Sydkusten. I dag har hon lyckats förlika sig till en uppgörelse om halv boxhyra för den aktuella perioden. Och när nu prispengarna också börjar finnas med i bilden har situationen vänt.

Och om drygt en vecka kommer ytterligare 17 (!) galopphästar från Sverige till Mijasbanan för att sättas i träning hos Suzanne. Samtliga dessa hästar ägs av en och samme person - den legendariske galopptränaren Claes Björling. Det börjar onekligen se ljusare ut för Suzanne Mohammed på Costa del Sol.

Hästägare är en livsstil

Vad kostar det då att ha en häst i träning hos Suzanne Mohammed och hur är möjligheterna att också kunna tjäna någon krona?

"Att ha en bra häst är den roligaste hobby man kan ha och framförallt tycker jag man skall se det som en livsstil" säger Suzanne och berättar att det kostar 120 000 pesetas per månad varav 18 500 pesetas går till boxhyran. Resten av beloppet skall täcka kostnader för personal, foder, strö, skötsel, sadlar och annan utrustning. För hågade spekulanter kan vi berätta att det finns plats. För den riktigt hågade - och penningstarke (!) behöver kanske inte påpekas - kan Suzanne Mohammed också tänka sig att sälja något mindre än halva andelen i Fanus. "Men 51 % vill jag allt ha kvar själv", konstaterar hon med en lycklig blick mot sin "guldklimp".

På Mijasbanan finns i dag totalt cirka 300 hästar, varav 200 är galopphästar. Resten är "privathästar", mest för hopp och dressyr. De professionella tränarna är ett 20-tal av vilka Suzanne och ytterligare fyra är icke-spanjorer, engelsmän och irländare. "Det är inga som helst problem mellan oss tränare, oavsett nationalitet, och som kvinna blir jag behandlad och respekterad på lika villkor som männen", konstaterar hon medan El Gringo, Itsalill och Exception också får sig en spann kraftfoder. Under tiden vi samtalat har dottern Jasmine hunnit med att både rykta och rida Fanus. Snart blir det de tre andra hästarnas tur att få röra på sig ute i friska luften.

Och när vi tackar för oss och lämnar stallet och promenerar till bilen för att köra hem så njuter vi av den fantastiska utsikten åt alla håll från denna magnifika anläggning. Det blå medelhavet bortom ena långsidan och de olivgrönlila bergen åt alla andra. Det är inte utan att man kommer att drömma om att en dag få ha en egen häst i träning hos en av Sveriges tidigare mest framgångsrika tränare och i en nära framtid kanske Spaniens bästa. Den mjuka kvällssolen kastar i alla fall inga hårda skuggor över den magnifika galoppanläggningen i Mijasbergen just denna kväll.

Fakta om Suzanne Mohammed:

Suzanne Mohammed satt på sin första häst - "en rejält stor ardenner"- som 4-åring. Hästen fanns på granngården till familjens sommarställe i Rimbo. Hon fick sina första ridlektioner som 6-åring, sin första egna häst - en ponny - när hon fyllt tolv och haft kontakt med galoppsporten sedan 1969. Flyttade till Hälsingland och jobbade som ridlärare när hon fyllt 16 år. Professionell galopptränare är hon sedan 1988 med första egna arabiska fullblodet Gomir, som meriterade sig som skandinaviens bästa arabgaloppör. Sedan dess ägt och tränat flera framgångsrika arabiska fullblod innan hon för några år sedan lämnade araberna för engelska fullblod. Äger i dag tre hästar; 4-årige hingsten Fanus, 2-årige hingsten El Gringo och 5-åriga stoet Exception. Har dessutom 3-åriga stoet Itsalill i träning för ägarinnan Petra Granquist.

Fakta om anläggningen:

Under sommaren till och med 7 oktober har tävlingarna på Hipódromo Costa del Sol ägt rum på lördagsnätterna med första start 22.30. Efter tävlingen den 7 oktober blir det två veckors uppehåll i tävlandet, som därefter fortsätter på söndagar och då på dagtid. Det är fri entré och på anläggningen finns flera barer och restauranger och således flera anledningar till ett besök. Publiken är i alla åldrar.

När det gäller spel på hästarna finns förklaringar på engelska för den som inte är så bra på spanska. Principen för spel är densamma som i Sverige;

vinnare/ganador, plats/colocado, gemela: välj ut två hästar och du vinner om dessa kommer etta och tvåa, trio: välj ut tre hästar och du vinner om hästarna kommer etta, tvåa och trea i den ordning du valt, doble: välj ut vinnarhästarna i två på varandra följande lopp. Hipódromo Costa del Sol ägs av Mijas kommun och Junta de Andalucía med stöd av några större banker.

Morgan Skantz/Sydkusten

© Sydkusten Media S.A.