Den största och längsta räddningsaktionen någonsin i Spanien är över. Den slutade som ingen önskade sig, men som många sedan länge befarade. De gruvexperter som ansvarat för den sista fasen av arbetet lyckades efter 32 timmars oavbrutet grävande och sprängande nå fram till målet. Där låg lilla Julens kropp, som nu tagits om hand av kriminaltekniker från Guardia Civil. Sedan flera dagar pågår redan en utredning vid tingsrätten i Málaga kring omständigheterna bakom olyckan.
Julens föräldrar José och Victoria fick det hjärtskärande beskedet i det hus som de fått låna av en kvinna i den intiliggade byn Totalán. José uppges ha fått ett ångestanfall och behövde vård av läkare. Det är andra gången på mindre än två år som det knappt 30-åriga paret förlorar en son. Våren 2017 avled nämligen Julens storebror Óliver av en hjärtinfarkt, endast tre år gammal.
I hela Spanien och runt om i världen har människor följt den dramatiska räddningsaktionen och solidariteten med Julens familj har varit enastående. Dramat har dock ej varit förskonat från en del kontrovers, som falska uppgifter om att det inte skulle ha rört sig om en olycka eller när en spansk tidning annonserade fyndet av pojkens kropp, mer än ett dygn före det slutligen skedde.
Reaktionerna på det tragiska beskedet om pojkens bekräftade död lät inte vänta på sig. Via sociala nätverk har både spanska kungahuset, regeringschefen Pedro Sánchez och en mängd andra både politiker och kulturrepresentanter, liksom idrottsmän, framfört sina kondoleanser. Málagas borgmästare Francisco de la Torre har annonserat tre dagars officiell sorg och poängterar att jämte tragedin kvarstår för alltid en lektion i solidaritet och samordning.
Räddningsaktionen har varit ett ingenjörsarbete av aldrig tidigare skådat slag i Spanien. Även om det i många perioder känts som att arbetet gick smärtsamt långsamt har arbetarna i verkligheten på mindre än två veckor utfört ett arbete som normalt skulle ta åtskilliga månader.
Den juridiska utredningen får klargöra omständigheterna kring Julens död och om någon eller några ska ställas till svars för olyckan. Minnet av dessa 13 dagar kommer det dock att dröja länge innan det suddas ut, speciellt för två föräldrar som mist sin andra son innan han ens hunnit fylla tre år.
Sökandet efter tvåårige Julen har hållit hela Spanien i schack och även bevakats av många utländska medier, inkluderat svenska. Det var söndag 13 januari som pojken befann sig på en utflykt med sin föräldrar José och Victoria på en tomt som ägs av en släkting, utanför byn Totalán och inte långt från deras egen bostad något närmare kusten. Vädret var vårlikt och mandelträden blommade. Det var en stor släktträff där de bland annat skulle laga en paella.
Vid 14-tiden leker Julen med några andra barn och börjar plötsligt springa iväg. Inför ögonen på bland annat hans far José faller pojken ned i ett prospekteringshål, endast 25 centimeter brett. Pappan försöker få tag i Julen men hinner inte fram i tid. I sitt försök att nå ned till sin son river han upp händerna på hålets skrovliga väggar.
Två naturvandrare som befinner sig endast 200 meter därifrån och som besöker stenröset Dolmen del Cerro de la Corona, också kallad ”Tumba del Moro”, hör skrik och kommer till undsättning. Det är de som ringer larmtjänsten 112.
De första räddningsarbetarna att komma till platsen är brandkåren. De upptäcker genast att de saknar den utrustning som behövs för att kunna inleda räddningsaktionen. De får av en privatperson låna en GoPro-kamera som de sänker ned i hålet med hjälp av ett snöre. När de studerar filmen finner de inga spår av pojken, utan istället ett tjockt lager fuktig jord, på cirka 70 meters djup.
Snart är både ambulans och Guardia Civil också vid platsen och de senare tar ledningen över räddningsinsatsen. En annan som infinner sig är den företagare som grävt prospekteringsbrunnen. Han informerar att hålet är 107 meter djupt och uppger att det hade förseglats ordentligt efteråt. Medier som konsulterat med regionalmyndigheten Junta de Andalucía uppger dock att det saknats behöriga tillstånd. Hålet hade grävts drygt en månad tidigare på beställning av ägaren till tomten, i syfte att leta efter grundvatten. Som förklaring till att hålet inte var täckt uppger företagaren att någon efteråt grävt ett dike rakt över och att det måste ha lett till att locket till hålet skingrats.
Det första dygnet försöker räddningspersonalen ta sig genom jordproppen, bland annat med hjälp av en sug. Proppen visar sig dock vara för kompakt och sugmaskinen går slutligen sönder.
I samband med grävandet hittas en godispåse och en plastmugg som ska ha varit Julens. I sanden som grävs upp hittas även ett hårstrå som uppges vara pojkens. Teorin är att pojken i fallet orsakat ett jordskred som skapat ett lock ovanför honom. Påsen och plastmuggen ska ha fastnat på sidorna av hålet och fallit ned till botten när räddningsarbetet påbörjades och de hissade ned verktyg.
Efter två dygn har räddningsarbetarna fortfarande ingen kontakt med pojken. Två parallella räddningsplaner utarbetas, dels att borra en bredare brunn intill den första och dels att gräva en horisontell tunnel från sidan av den kulle där prospekteringshålet ligger. Tunneln behöver vara mellan 50 och 80 meter djup för att nå fram.
Sammanlagt tolv grävmaskiner och två jättelika borrmaskiner anländer. Den största borrmaskinen väger 75 ton och har körts ned 55 mil från Madrid, där den avbrutit arbetet på ringleden M-40. Det uppdagas dock att de är för stora för att kunna nå räddningsplatsen. Ett mödosamt arbete startar för att dels bygga vägar upp och dels skala ned en bit av kullen, för att minska det djup som behöver grävas för att nå ner till den nivå där Julen tros sitta fast. Planen är att sänka kullens höjd med 30 meter, men de måste till slut nöja sig med 25 meter på grund av den hårda berggrunden.
Tillsammans flyttar maskinerna mer än 40 000 ton jord. Den tidigare pittoreska tomten på knappt 200 kvadratmeter förvandlas till ett jättelikt grustag. Totalt är tio olika myndigheter och 13 privata företag nu inblandade i räddningsarbetet.
Under tiden blir det känt att Julens familj drabbats av ett tidigare drama. Pojkens storebror Óliver avled våren 2017 endast tre år gammal av en hjärtinfarkt, när de befanns sig vid stranden i El Palo. Familjen är från fiskekvarteret i Málaga och är kända av alla. Hela El Palo är i chock.
Tre dygn in på arbetet börjar Julens föräldrar bli desperata. De har inte lämnat olycksplatsen och endast sovit några få timmar i en bil. Pappan José håller en presskonferens och tackar för allt stöd, men uttrycker också sin förfäran över att arbetet fortskrider så långsamt. En av dem som rest till platsen för att ge familjen personligt stöd är Juan José Cortés, rikskänd pappa till den femåriga flickan Mariluz Cortés som mördades av en pedofil i Huelva exakt tio år tidigare.
Borgmästaren i Totalán Miguel Ángel Escaño ringer både till inrikesdepartementet och kungahuset och får bland annat prata med drottning Letizia. Borgmästaren ifrågasätter Guardia Civils kompetenser och ber att ledningen för räddningsarbetet ska övertas av militären. Ganska snart tas ledningen av arbetet över av ingenjörer.
Innevånarna i Totalán, ett samhälle med knappt 700 personer som faktiskt är hjärtformat, öppnar sina hus för både Julens anhöriga, räddningsarbetarna samt den växande mediakåren som nu uppgår till mer än 200 reportrar. Befolkningen brer mackor och kokar buljong. Antalet arbetare stiger till mer än 300 personer, inkluderat åtta experter på räddningsaktioner i gruvor, som flugits ned 15 januari från Asturien med ett militärflyg. Ett lag på 13 psykologer bistår både Julens familj och räddningspersonalen. De arbetar dygnet runt, i tre olika skift.
Ett flertal privata företag erbjuder sina tjänster och onsdag 16 januari rycker svenska Stockholm Precision Tools AB in. De har särskilt avancerade georadarsystem som bland annat brukades för att finna de chilenska gruvarbetare som fastnat på 700 meters djup och som alla sedermera räddades oskadda. Systemen uppger att det finns en luftficka under det jordlock som hindrar räddningsarbetarna från att nå fram till Julen. Fortfarande dock inga spår efter pojken.
Arbetet på den påbörjade tunneln måste efter bara något dygn avbrytas, på grund av flera ras. Marken visar sig vara särskilt komplicerad, med både lös sand men också ytterst hårda klippblock av vulkanisk härkomst.
Med tunnelprojektet avskrivet beslutas nu att gräva två parallella brunnar, cirka fyra meter vardera från prospekteringshålet. Innan detta kan ske måste dock det första hålet förses med ett rör, som förebygger ras av markrörelserna. Detta försenar arbetet ytterligare.
Allt eftersom dagarna går växer missmodet, men arbetarna vill inte ge upp hoppet. Arbetet ska inte upphöra förrän man funnit Julen. När borrandet av de 1,5 meter breda brunnarna inleds fortsätter dock motgångarna. Ideligen stöter man på hårda klippblock av både krita och kvarts. Man behöver komma ned 60 meter i jorden, vilket blir sammanlagt 85 meters djup om man räknar med att markytan sänkts med 25 meter.
Borrandet koncentreras på en enda räddningsbrunn till slut och istället för de förväntade 16-18 timmarna tar det slutligen 55 timmar innan man når önskat djup. Vid det laget är det dags att klä hålet med ett särskilt rör som tillverkats på rekordtid av ett företag i Murcia. Det består av tre delar, men när det sänkts till 40 meters djup tar det stopp. Brunnen är inte rak nog och de stöter på en skarv. Borrhuvudet justeras för att fungera som en slip sidledes. Det har nu gått mer än en vecka sedan Julen försvann.
Tingsrätten i Málaga inleder vid det här laget en förundersökning kring omständigheterna bakom olyckan. Den har till sin hjälp flera rapporter av bland annat Guardia Civil, som inkluderar vittnesförhör. Utredningen ska klargöra omständigheterna kring borrandet av det prospekteringshål där pojken fallit ned och som enligt flera medier saknade behörigt tillstånd. Det är också oklart om brunnen var vederbörligen förseglad.
Onsdag 23 januari är gruvräddarna redo att gå ned, så snart den breddade brunnen säkrats. Åter igen stöter man dock på en skarv, så att rören inte kommer ned. Arbetarna väljer nu att krympa de nedersta tio meterna av röret, från 1,10 centimeter i diameter till 0,90, för att det ska gå ner i hålet. Gruvräddarna tvingas under tiden på nytt återvända till sitt hotell i Rincón de la Victoria.
Tidigt på morgonen 24 januari är röret äntligen på plats och räddningsbrunnen säkrad. Innan gruvräddarna börjar ta sig ned måste dock plattformen säkras genom att fylla på ett tolv meter tjockt lager med jord. Detta tar ytterligare flera timmar.
I lag om två och två börjar gruvräddarna så att arbeta. Det första paret viras ned i brunnen klockan 17.49. De sker med en särskilt designad kapsel som tillverkats för ändamålet i Alhaurín El Grande. Själva röret har en öppning i sidan tio meter från botten, som är 60 centimeter bred och 120 centimeter hög. Det är genom denna som gruvarbetarna med handverktyg gräver sig snett uppåt, för att jorden ska rinna ned av sig själv till botten av räddningsbrunnen. Det är därför denna grävts djupare än den punkt där de söker efter Julen.
Klockan 20.30 på torsdagskvällen hålls en bönestund intill räddningsplatsen i närvaro av Julens föräldrar och en stor mängd människor som slutit upp. De ber för att Julen ska hittas välbehållen.
Gruvräddarna jobbar i 40-minutersskift. Bara syrgasutrustningen väger 14 kilo per person och verktygen ytterligare 6-7 kilo. De har på begäran fått skickat ett särskilt borrhuvud från Tyskland, för att kunna ta sig an de ytterst hårda klippblocken.
Som befarat stöter de snabbt på hårda klippblock om tvingar dem att utföra tre mikroexplosioner. Varje explosion tar cirka två timmar, då de måste både evakuera och ventilera före arbetarna kan gå ned igen. Det tar dem 18 timmar att gräva sig fram de första 90 centimeterna. Guardia Civil vars sprängämnesexperter deltar i detonationerna, skickar en helikopter till Sevilla under fredagen efter mer sprängmedel.
När gruvarbetarna befinner sig endast 45 centimeter från prospekteringshålet stöter de åter på ett klippblock. Vid 20-tiden på fredagskvällen tvingas de därför utföra en fjärde mikrosprängning. Denna är särkilt känslig, med anledning av närheten till den plats där Julen beräknas vara.
Till slut lyckas de nå prospekteringshålet och klockan 01.25 på lördagsmorgonen 26 januari gör räddningsarbetarna det fynd som de befarat. De finner tvåårige Julens döda kropp och ett pådrag som varat nästan exakt 300 timmar är över.
Kommentarer
Endast prenumeranter på SK Premium+ kan kommentera artiklar.