Under Andra Världskriget ledde nazisternas livsmedelsembargo till en svältkatastrof i Nederländerna. Effekterna påverkade för alltid hälsan hos de barn som då låg i magen på sina svältande mödrar. Det tillät vetenskapen att förstå mänskliga utvecklingsmekanismer och deras genetik, som annars hade varit omöjliga att studera. Under decennier försåg analysen av dessa barn, forskarna med värdefullt underlag. Det utgör vad som kallas för ett naturligt experiment.

Något liknande hände när Peking inför OS 2008 drastiskt minskade sina utsläppsnivåer och forskarna kunde studera de barn som blev till under denna period och som föddes friskare än andra barn. På liknande sätt upplever miljontals människor över hela världen just nu ett nytt massivt naturligt experiment och tusentals forskare inom olika områden, utnyttjar situationen för att samla på sig information. Det skriver tidningen El País.

Antagligen kommer denna period för alltid påverka våra liv och säkert kommer forskarrapporter under decennier framöver publiceras med analyser av konsekvenserna, utifrån psykologiska, politiska, ekonomiska sociala och konsumtionsrelaterade aspekter. Studierna är inte bara intressanta för framtida forskning utan även nödvändiga för att förbättra och anpassa de politiska åtgärderna.

Margarita Gómez, forskare vid University of Oxford, håller på att analysera en enkät som gjorts i ett flertal länder, från Ryssland och Indien till Mexiko och Argentina. Hon beskriver i El País att många fler än man kunnat tro, följer de strikta rekommendationerna kring social distansering. Det finns en stor acceptans för de politiska åtgärderna, företeelsen är helt ny och det är viktigt att förstå människors reaktioner, deras osäkerhet och krav på information. Dock går det inte att komma fram till ett universellt recept, då det inte går att applicera samma metoder i Mexiko och Danmark.

En annan aspekt som observerats är att de som är minst benägna att följa de nya normerna, är män i 30-40-års åldern, ett mönster som har observerats i ett flertal studier. Kanske beror det på att de oftare är familjeförsörjare. En preliminär studie som utförts vid Universidad Autónoma de Madrid visar att spanjorskorna har en mer ansvarsfull attityd gentemot pandemin. En italiensk studie visar också att unga män med fast jobb är de största motståndarna till karantänen. Gómez poängterar vikten av att anpassa informationen till allmänheten med hänsyn till detta, att det är svårare att förändra just unga mäns beteende.

Alfredo Rodríguez och hans forskarlag vid Universidad Complutense var en av de första att presentera sin preliminära psykologiska studie av de som satts i karantän. Redan under den första veckan observerades högre nivåer av ångest, depression, stress och sömnsvårigheter. I nästa etapp av studien såg man att folk vande sig vid situationen, tills larmsituationen förlängdes igen och symptomen åter ökade.

Det finns en enorm oro för arbetssituationen och inför framtiden, som leder till emotionell instabilitet och svårigheter att sova, säger Rodríguez till El País. En socioekonomisk faktor som är avgörande är huruvida man har trädgård eller ej. Personer som har tillgång till trädgård uppvisar markant lägre nivåer av ångest och depression vilket säkert hänger ihop med möjligheten till frisk luft, sol och D-vitamin. Men det är också troligt att familjer med trädgård har en bättre socioekonomisk status. Rodríguez vill använda studien för att normalisera att folk mår dåligt, då han menar att en del känner skuld. Men det naturliga är att må dåligt.

Rodríguez är särskilt oroad över de spanska barnens mentala hälsa. De utgör ett naturligt experiment i sig och när allt är över kommer man kunna jämföra dem med barn i övriga av Europa, som gavs större frihet. Flera studier visar också att föräldrar med minderåriga barn mår dåligt över att varken kunna ägna tillräcklig tid åt jobbet eller barnen.

Libertad González vid Universitat Pompeu Fabra har omdirigerat sina studier av arbetsekonomi och kön, till att studera hur karantänen påverkar fördelningen av familje- och hushållssysslor, om det faller på kvinnorna i högre eller lägre utsträckning. Samt hur den tidigare familjepolitiken påverkar den nuvarande situationen, om de pappor som varit föräldralediga nu tar ett större ansvar eller om man faller in i gamla mönster.

Gabriel González de la Torre, vid Universidad de Cádiz, använder sig av samma frågeformulär som för att studera de psykologiska effekterna vid rymdresor. Han menar att folk lider för att de inte ser slutet på missionen på samma sätt som om rymdfarkosten råkar ut för ett missöde och hemresan skjuts fram. Han är kritisk till att myndigheterna i så liten grad tar hänsyn till folks mentala hälsa. Tillsammans med andra europeiska universitet studerar han människors välbefinnande men också konflikter och konsumtion av olika stimulerade medel.

University of Texas har funnit att det finns personer som ägnar nästan hela arbetsdagar, sju timmar varje dag, till att läsa på om pandemin. Denna faktor – att konstant utsätta sig för information om viruset – står i direkt relation till depressionssymptom och konsumtion av alkohol. Även vid Universidad de Salamanca utreds i vilken utsträckning exponering för sociala medier utgör en riskfaktor och orsakar emotionell instabilitet. I USA har de upptäckt att de som hamstrar mest är de som har mest, att det är ungdomar som känner sig mest ensamma, att par som hade det bra tillsammans påverkas positivt av karantänen och enligt Kinsey Institute är det många som utnyttjar situationen för att utvidga sin sexuella repertoar.

Även de politiska aspekterna är satta under lupp. En grupp vid Universidad de Barcelona har till exempel observerat en förändring hos spanjorernas preferenser av en teknokratisk och auktoritär regering. Sociologen Pep Lobera, vid Universidad Autónoma de Madrid, studerar förtroendet för institutionerna och regeringen i deras svar på krisen i sju olika länder. Hon har bland annat upptäckt att majoriteten i dessa länder tycker att reaktionen varit för klen. I El País säger hon att det är komplicerat att studera något man befinner sig mitt i, men att det är svårt att koncentrera sig på något annat. ”Jag tror att många av oss forskar kring olika aspekter av pandemin som ett försvar mot det som pågår. Det är lättare att arbeta med det som färgar precis allt just nu.”

Det stora problemet med alla dessa studier är att det finns ett krav på snabbhet, vilket gör att det presenteras preliminära studier som inte genomgått den sedvanliga granskningsprocessen. Det gör att resultaten inte heller är helt tillförlitliga. Med tanke på att det som pågår just nu kommer vara föremål för forskning under decennier framöver, är det viktigt att de bilder man samlar på sig är av så hög kvalitet som möjligt.